I en intervju med SvD:s Mikael Törnwall kommenterar SEI:s VD Måns Nilsson systemet med utsläppsrätter.
Foto: Zoya Loonohod / Unsplash.
EU vill skärpa systemet med utsläppsrätter, som backas brett av svenska politiker – och även av de som betalar. Men i Europa kan motståndet bli hårt.
Då EU ständigt minskar tillgången på utsläppsrätter är tanken att det ska uppstå en viss bristsituation som i sin tur garanterar att priset är tillräckligt högt för att uppmuntra företagen att söka fossilfria alternativ. Företag som inte minskar sina utsläpp straffas genom att de tvingas köpa dyra extrarätter. Företag som sköter sig belönas genom att de kan sälja sina outnyttjade rätter vidare.
“En lång tid hade vi för mycket utsläppsrätter i systemet så priset blev väldigt lågt. Då blev det inget omställningstryck,” säger SEI:s VD Måns Nilsson till Törnwall.
Enligt Nilsson handlade det främst om att EU inte ville gå för snabbt fram, som menar att för att få det politiskt genomförbart och för att industrin inte skulle skrika för högt fick man ha en lite generös början. Under 2021 nådde priset 50 euro per ton, och med undantag för en dipp i början av Ukrainakriget har priset legat på mellan 80 och 90 euro under större delen av det här året.
“Jag tror att den prisnivån vi har idag räcker för att driva på omställningen. Nu har vi ett system där tillgången automatiskt begränsas. Samtidigt finns en stabiliseringsmekanism så att priset inte fluktuerar för mycket,” säger Nilsson, som likväl ser svagheter med konstruktionen. En investering i grön teknik kan framstå som lönsam med det pris på 95 euro per ton som gällde i februari men inte till 60 som gällde i mars.
Läs artikeln i sin helhet här.
Former Executive Director

