Forskningsprogrammet PRINCE har tagit fram en datamodell som beskriver miljöpåverkan från konsumtion för luft- och klimatutsläpp, användning av mark, resurs- och vattenanvändning samt användning och utsläpp av kemikalier.

Rapporten ’Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning’ presenterar nya indikatorer om miljöpåverkan från privat konsumtion, offentlig konsumtion och investeringar såväl i Sverige som i de länder där produkterna tillverkas.

Indikatorer kopplade till hållbar konsumtion

− Vi behöver fler indikatorer kopplade till hållbar konsumtion för att kunna se effekter av beslutade åtgärder och styrmedel, säger Anita Lundström på Naturvårdsverkets Hållbarhetsenhet.

En av de mer uppmuntrande saker de nya indikatorerna visar är att miljöpåverkan från konsumtionen trots allt minskat något, samtidigt som tillväxten ökat.

− Förbättringarna i Sverige verkar heller inte ha skett på bekostnad av ökade utsläpp utomlands. Dock är miljöpåverkan från konsumtion relativt stor per capita och vi kan se att en stor del sker utanför Sveriges gränser, säger Viveka Palm, projektledare för PRINCE vid Statistiska centralbyrån, SCB.

Förslag på fler indikatorer

Som ett resultat finns nu förslag för de första konsumentbaserade indikatorerna på nationell nivå för utsläpp av farliga kemikalier; avskogningsrelaterade koldioxidutsläpp; användning av veterinärmedicinska läkemedel inom livsmedelsindustrin; fångstmetoder för vildfångad fisk, utsläpp från sjötransporter med flera.

− Vi har i det här projektet utvecklat breda indikatorer som inte kartlägger enstaka kemikalier, utan ger en bild av den samlade användningen av farliga kemiska produkter. En stor del av kemikalieanvändningen och utsläppen sker utanför Sverige, i EU och resten av världen. Vi måste därför hitta nya verktyg att jobba med för en hållbar konsumtion och produktion, säger Göran Finnveden, professor på KTH och forskare inom PRINCE.

Studierna visar att en mycket stor del, 75 till 95 procent av användning av bekämpningsmedel och veterinärantibiotika, uppstår utomlands på grund av den importerade maten.

− Den största andelen uppstår i Europa, men för kemiska insektsmedel är användningen i Sydamerika mycket viktig, säger Christel Cederberg, professor vid Chalmers.

Datamodellen använder statistik från SCB om ekonomisk aktivitet och miljöpåverkan i Sverige. Genom att modellera importens miljöpåverkan med den internationella modellen EXIOBASE som kopplar samman miljödata med de ekonomiska aktiviteterna i produktionskedjan är det möjligt att beräkna miljöpåverkan utanför Sveriges gränser.

Fossila bränslen är en viktig faktor

Projektet bekräftar tidigare studier att konsumtion av mat, transporter och boende samt investeringar i bygg- och anläggningsverksamhet är framträdande som källor till nästan alla utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar och att användningen av fossila bränslen är en huvudfaktor som förklarar mycket av konsumtionens miljöpåverkan. Två tredjedelar eller mer av utsläppen skedde utanför Sveriges gränser 2014.

− Vi kommer redan i år att använda resultatet för att förbättra statistiken över konsumtionens klimatpåverkan. Vi förväntar oss att kvaliteten på statistiken ökar, säger Julien Morel, klimatanalytiker på Naturvårdsverket.

Projektet har också kunnat utarbeta en ny metod för att koppla samman konsumtionen av vildfångad fisk med data om vilka fångstmetoder och fiskarter som konsumeras vilket kan ge en indikation på miljöpåverkan på den marina biologiska mångfalden.

Underlag för uppföljning av de nationella miljömålen

− Forskningsresultaten är ett viktigt underlag för uppföljningen av de nationella miljömålen, särskilt generationsmålet. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten kommer att arbeta vidare med resultaten. Målet är att ta fram verktyg som Sveriges myndigheter kan använda för att kunna följa miljöbelastningen som den svenska konsumtionen orsakar, avslutar Anita Lundström på Naturvårdsverket.

Länk till rapporten: Miljöpåverkan från svensk konsumtion – nya indikatorer för uppföljning

Statistik: Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser från konsumtion

För ytterligare information och intervjuer:

Anneli Nivrén, presschef, Naturvårdsverket. 010-698 13 00, 070-206 37 27, anneli.nivren@naturvardsverket.se

Anita Lundström, Hållbarhetsenheten, Naturvårdsverket. 010-698 11 66
anita.lundstrom@naturvardsverket.se

Viveka Palm, projektledare för forskningsprojektet PRINCE vid SCB
viveka.palm@scb.se 010-479 42 19

Ylva Rylander, pressansvarig Stockholm Environment Institute
ylva.rylander@sei.org 073-150 33 84

Naturvårdsverket driver och samordnar arbetet för en god livsmiljö tillsammans med andra. Vi bygger vårt arbete på kunskap och visar på möjligheter för en hållbar utveckling. Vi är en miljömyndighet som arbetar på uppdrag av regeringen. Vi är cirka 600 medarbetare på våra kontor i Stockholm och i Östersund.

PRINCE, Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment, genomfördes av ett konsortium av svenska och europeiska forskningsinstitut. Projektet leddes av SCB och finansierades ur Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag. I forskningsteamet ingick Statistiska centralbyrån, Chalmers, Stockholm Environment Institute, KTH, NTNU i Norge samt CML och TNO i Holland. www.prince-project.se