Forskningen söker lösningar för att skydda Sveriges havsinfrastruktur

Även om havet kan uppfattas som en obegränsad resurs är det i praktiken en alltmer konkurrensutsatt yta där sjöfart, energiproduktion, försvar, fiske, naturvård och andra samhällsintressen ska samexistera. Inom den havsbaserade blå ekonomin handlar många utmaningar om att hantera målkonflikter och hitta lösningar som stärker beredskap, hållbar utveckling och klimatanpassning.

Ett första steg är att öka medvetenheten om de växande hoten mot kritisk infrastruktur för energiförsörjning, vattenrening, kommunikation, matproduktion och transporter. Cyberattacker, extremväder och andra kriser kan snabbt få stora effekter.

SEI studerar detta i en rad olika projekt som även utvecklar lösningar för att öka Sveriges krishanteringsförmåga. Ett exempel är HamnKlimat med fokus på att stärka beredskapen i svenska hamnregioner för att möta både klimatrisker och ökade säkerhetskrav. För ett handelsberoende land som Sverige är hamnarna avgörande för både ekonomi och försörjningsberedskap.

Ett annat projekt är SAFEWIN, som undersöker hur känsliga data från havsbaserad vindkraft, miljöövervakning och andra marina verksamheter kan delas utan att aktörerna behöver lämna ifrån sig kontrollen över informationen. Genom nya lösningar för säker datahantering vill projektet samtidigt stärka beredskap, skyddet av kritisk infrastruktur och kunskapen om havsmiljön. Målet är att skapa modeller där samma data och sensorer kan bidra till flera samhällsnyttor samtidigt.

Frågor om dubbla användningsområden och multifunktionell teknik kommer att bli allt viktigare och det är också något SEI jobbat med länge, exempelvis inom initiativet Gridless Solutions för vatten och el. En annan helt avgörande nyckelkompetens är förmågan att samverka över sektorsgränser, som är fokus i projektet Mistra Co-Creating Better Blue (C2B2) där SEI leder arbetet med att stärka samverkan mellan olika sektorer i Östersjön.

Vi måste inse att frågor om energi, säkerhet, beredskap och miljö blir alltmer sammanflätade. Men beslutsstrukturerna hänger inte ihop. Det här är ett snabbt växande problem som måste lösas. Bristen på samverkan försvårar effektivt beslutsfattande och gör att vi inte fullt ut kan dra nytta av ny teknik för multifunktionalitet. Dessutom blir det svårare att upptäcka och hantera nya hot.

Det är därför mycket intressant att en statlig utredning nu föreslår en omfattande satsning på moderniserad datadelning i offentlig sektor. Förslaget visar att säker datadelning blivit en strategisk fråga för hela samhället. För oss som arbetar med marina data, kritisk infrastruktur och säkerhet är detta en viktig signal. Utmaningen framåt handlar inte om att välja mellan datadelning och integritet, utan om att utveckla lösningar som möjliggör båda samtidigt. Forskare inom C2B2 skrev också nyligen en debattartikel på Altinget om vikten av att se över reglerna kring datahantering.

Överhuvudtaget är det positivt att intresset för samverkan ökar, vilket vi även ser i SAFEWIN-projektet där vi samarbetar med Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Försvarets materielverk (FMV) och energibolaget OX2.

Sverige har mycket att lära av andra Östersjöländer; exempelvis integrerar Polen övervakningsfunktioner i havsbaserad vindkraft som ett sätt att stärka sin säkerhet. Samtidigt kan Sverige hamna på efterkälken om Estland, Lettland och Polen satsar på havsbaserad vindkraft i de bästa lägena i Östersjön. SEI lyfte sådana lärdomar i två seminarier under Almedalsveckan 2026 som kan ses i efterhand.

Den stora utmaningen är att förstå vad det är som gör våra samhällen sårbara eftersom det finns så många komplexa samband som vi ofta inte tänker på. Vad händer till exempel med vattenförsörjningen om elen slås ut? Bristen på fungerande samverkan kan både göra det svårare att upptäcka sådana hot och att bygga upp tillräcklig beredskap.

Ett av framtidens viktigaste forskningsfält blir därför att öka förståelsen för hur olika risker samspelar och vilka dominoeffekter som kan uppstå. Extrem torka kan exempelvis samtidigt påverka tillgången till såväl mat som vatten, energi och transporter långt ifrån det primära påverkansområdet.

Sverige måste bli bättre på att hantera den formen av mångfacetterade hot mot kritisk infrastruktur och SEI har därför fått i uppdrag av Myndigheten för Civilt Försvar att leda den nya forskningsmiljön KRAFT. Det är en samverkan mellan forskare från FOI, KTH och Lunds universitet men även med aktörer från kommuner, regioner, länsstyrelser, myndigheter och den privata sektorn.

Tillsammans utvecklar vi kunskap och metoder som ska stärka Sveriges försörjningsberedskap, inklusive ökad förståelse för hur dominoeffekter kan sprida sig geografiskt och genom infrastrukturnätet. Då stärks vår förmåga att skydda samhällsviktiga funktioner som tillgången till livsmedel, dricksvatten och energi.