Konsumtionskompassen 2.0 är ett datadrivet webbverktyg som analyserar och illustrerar klimatpåverkan från hushållens konsumtion i Sverige, utvecklat av SEI. Verktyget syftar till att vägleda svenska kommuner och regioner i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser kopplade till konsumtion.
Genom att erbjuda en djupgående analys av hushållens klimatfotavtryck lokalt och regionalt, samt för över 100 olika konsumtionsområden, fungerar Konsumtionskompassen som en viktig utgångspunkt i diskussioner om våra konsumtionsmönster. Visualisering av konsumtionsbaserade utsläpp, samt analys av hur utsläppen kan utvecklas framöver utifrån olika scenarier möjliggörs av plattformen, samt jämförelser mellan kommuner och regioner i Sverige.
Detta interaktiva verktyg ger svenska kommuner möjlighet att identifiera specifika konsumtionsområden där politiska åtgärder kan göra skillnad och har därför utvecklats i nära samarbete med Kalmar och Umeå kommun.
Lanseringen av SEI:s Konsumtionskompass 2.0 samlade experter och forskare från SEI:s huvudkontor i Stockholm, SEI Tallinn, SEI USA, Naturvårdsverket och de svenska kommunerna Kalmar och Umeå. Cirka 100 experter från Sveriges kommuner och viktiga aktörer deltog vid lanseringen.
Topp konsumtionskategorier i Sverige.
SEI:s Konsumtionskompass 2025. Grafik: Mia Shu / SEI.
Det datadrivna verktyget, nu tillgängligt på en interaktiv webbplattform, omfattar en tidsserie som illustrerar hur konsumtionsbaserade utsläpp har utvecklats från år 2019 till år 2023. Jämförelser mellan olika kommuner, regioner och geografiska områden möjliggörs för drygt 100 olika konsumtionskategorier.
SEI:s Konsumtionskompass och dess data är skyddad och publicerad under Creative Commons license: CC BY-NC- ND 4.0. © Stockholm Environment Institute 2025.
Utforska mer om de dataserier och den metodik som ligger till grund för utvecklingen av SEI:s Konsumtionskompass 2.0:
SEI working paper / Learn about the methods and data behind the second version of Consumption Compass, a tool developed by SEI to promote sustainable consumption at the local level
Press release / SEI lanserar en uppdaterad version av Konsumtionskompassen, en interaktiv plattform som illustrerar klimatpåverkan från Sveriges hushåll.
Feature / SEI utvecklar nu Konsumtionskompassen som Sveriges kommuner kan använda för att adressera sina utsläpp från konsumtion.
Past event / Join the launch of SEI's Consumption Compass, analysing climate change impacts from Swedish households – streamed live for public viewing.
Media coverage / Karin André intervjuas av Aktuell Hållbarhet om svenska kommuners arbete med hållbar konsumtion.
SEI brief / Hur kan kommunernas arbete med hållbar konsumtion vidareutvecklas? SEI publicerar nu rekommendationer till beslutsfattare på regional och lokal nivå.
Media coverage / I en intervju med Aktuell Hållbarhet berättar SEI:s Ylva Rylander om det nya verktyget Konsumtionskompassen.
Konsumtionskompassen 2.0 leds och utvecklas av SEI, i nära samarbete med Umeå kommun och Kalmar kommun. Utvecklingen av verktyget har finansierats av Formas, Forskningsrådet för hållbar utveckling. Integrationen av data och verktyget på webben har genomförts av Cloudberry.
En referensgrupp med representanter från följande organisationer har guidat utvecklingen av den interaktiva plattformen:
Konsumtionskompassen 2.0 bygger på den ursprungliga Konsumtionskompassen 1.0 som lanserades 2022. Målsättningen är nu att ytterligare vidareutveckla kompassen och övervaka implementering och användning av verktyget bland Sveriges kommuner och regioner.
Team Leader: Cities, Communities and Consumption; Senior Research Fellow
SEI Headquarters
Project / Konsumtionskompassen är ett projekt samt ett innovativt verktyg som tydliggör utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Sverige.
Tool / SEI:s Konsumtionskompass illustrerar och analyserar klimatpåverkan från hushållens konsumtion på kommunal, läns och riksnivå.
Project / Regeringen lanserade under 2016 en nationell strategi för hållbar konsumtion.
Other publication / Kapitel i Sanningskommissionens antologi om hur statens markförvaltning i Sápmi påverkar renskötsel och samiskt självbestämmande.
Project / SAFEWIN studerar hur havsbaserad vindkraft kan användas för miljöövervakning och säkerhet, utöver att producera el.
Feature / SEI inleder nu ett nytt utbildningssamarbete med fokus på samernas markrättigheter finansierat av Formas.
