Skip navigation
Project

also available in English

CO-LAND

Den industriella markanvändningen ökar ständigt och det finns ett sug efter att ”producera mer av allting”. Det gör att behovet ökar för en bra förvaltning av den gröna infrastrukturen och att begränsa de kumulativa effekterna på miljön. Detta är särskilt akut för den samiska renskötseln som är beroende av sammanhängande betesmarker.

Inactive project

2016–2018

Omtvistade landskap: Navigering mellan konkurrerande markanvändning och kumulativa effekter (CO-LAND)

CO-LAND undersöker hur myndigheter och beslutsfattare kan förbättra sin roll och sina beslut för att minska konflikterna mellan olika markanvändare i en tid när trycket på markerna ökar. Vårt mål är att tillhandahålla nya och praktiskt tillämpbara lösningar genom att adressera följande frågor:

  1. Vilka är de mest lovande metoderna för att generera ett landskapsperspektiv och redogöra för kumulativa effekter?
  2. Hur kan dessa metoder komma till användning i planerings- och tillståndsprocesser kring markanvändning samt hjälpa tjänstemän och olika areella näringar att minska konflikter och istället bygga på mer förtroende mellan olika aktörer?

Vi fokuserar på landskapsförvaltningen av norra Sverige, även känd som den svenska delen av Sápmi och där vi idag har renskötsel. Renen betraktas som en nyckelart i det arktiska- subarktiska landskapet och renens förmåga att använda landskapet kan användas som en “indikator” för den gröna infrastrukturen och möjligheten att uppnå ett flertal politiska mål för landskapsplanering.

Forskningsgruppen består av Rasmus Larsen (SEI, projektledare), Anna Skarin(SLU, arbetsparketledare), Per Sandström (SLU), Stefan Sandström (SLU), Moudud Alam (Högskolan Dalarna), Carl Österlin (SU), Rebecca Lawrence(SU) Kaisa Raitio (SLU), samebyarna Vilhelmina norra och Sirges samt Svenska Samernas Riksförbund (SSR).

Finansiär: Naturvårdsverket, genom Miljöforskningsanslaget.

Projektet har växt fram ur en pilotstudie finansierat av forskningsprogrammet Vindval: se rapporten.

Team

Rasmus Kløcker Larsen

Team Leader: Rights and Equity

SEI Headquarters

Workshop 4-5 maj 2017, Sigtuna

”Hur kan myndigheter i planerings- och tillståndsärenden främja samers möjlighet att behålla och utveckla renskötseln och ge möjlighet till inflytande?”.

Workshoprapport (PDF: 597kb)

Video: Anförande av Marie B. Hagsgård, konsult och expert på samerätt

bildspel (PDF: 7,1MB)

Video: SEI / Youtube

Video: Anförande av Debbie Chan, Legal Council, Ministry of Justice, British Columbia, CA.

bildspel (PDF: 1,9MB)

Video: SEI / Youtube

Urfolkskonferensen Aashukan, Waskaganish, Quebec mars 2017

Video: Kan miljöbedömningar skydda samernas rättigheter?

Video: SEI / Youtube

Presentation av resultat till Regeringskansliet

Kumulativa effekter och samebyars inflytande i beslutsprocesser – problemanalys och nya grepp“(PDF: 1.93MB)

Syftet med denna workshop var att, utifrån ett renskötselsperspektiv, belysa möjligheterna för att genom fördjupad vägledning förbättra samrådspraxisen och säkerställa samebyars inflytande i miljöbedömningar. Workshoppen belyste även de begränsningar som behöver hanteras bl.a. genom förändringar i lagstiftning eller andra åtgärder.

Naturvårdsverket planerar att ta fram en fördjupad vägledning för hur samebyar kan ges möjligheter till inflytande och hur samisk kunskap om bl.a. kumulativa effekter kan komma till bättre användning. Vägledningen ska bemöta den växande efterfråga från myndigheter, verksamhetsutövare och konsulter på nya arbetssätt och rutiner för att öka kvalitén på och legitimiteten för miljöbedömningar. Denna workshoppen anordnades för att ta emot konkreta bidrag till hur Naturvårdsverkets vägledning kan utformas.

När verksamheter (eller åtgärder) planeras på renskötselns traditionella marker måste staten säkerställa att berörda samebyar har möjlighet till inflytande vid miljöbedömningen. Denna skyldighet bottnar i Sveriges åtagande mot samerna som urfolk och samebyarnas renskötselrätt. Eftersom Sverige alltjämt saknar en lagstiftad konsultationsordning mellan staten och det samiska folket sker dialogen idag huvudsakligen mellan exploatörer och samebyar genom ”samråd” reglerat i sektorslagstiftning och miljöbalken. Denna samrådspraxis har fått återkommande kritik, exempelvis från internationella organ såsom Europeiska Rådet och FN för att den brister i att ge samebyar verkligt inflytande. Det är även vanligt att samebyar helt väljer bort att delta i samråd eftersom de anses som meningslösa. Det finns alltså akut behov att se över hur dagens praxis kan förbättras.

Läs mer här.

Naturvårdsverket: Egon Enocksson

Video: SEI / Youtube

Energimyndigheten: David Newell

Video: SEI / Youtube

Gruv- & mineralnärings branschorganisation: Kerstin Brinnen

Video: SEI / Youtube

Luleå Tekniska Universitet: Christina Allard

 

Video: SEI / Youtube

Design and development by Soapbox.