Dags igen? Lärdomar från tidigare försök att mäta biståndets resultat

Forskarna beskriver i sin text hur Sida och myndighetens föregångare arbetat med så kallade ”resultatinitiativ”. De syftade till att skapa arbetssätt för uppföljning och rapportering av resultat – för såväl återrapportering till regeringen som intern styrning och lärande. Samtliga resultatinitiativ lades efter ett par år ned utan att ha förändrat myndighetens arbete i någon större omfattning.

Frågan om hur internationellt bistånd och utvecklingssamarbete bidrar till förändring – vad resultaten är – har varit en central fråga, och utmaning, sedan Sverige började ge mellanstatligt bistånd på 1960-talet. Sida fick i slutet av 2020 en rekommendation från Statskontoret och ESV att utveckla sitt arbete med förändringsteorier för att kunna möjliggöra lärande, uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i genomförandet av regeringens strategier (Statskontoret och ESV 2020). Även Riksrevisionen slår 2022 fast att Sida bör utveckla arbetet med förändringsteorier (Riksrevisionen 2022).

Det är inte något nytt att det finns ett externt tryck på Sida att utveckla arbetet med att följa upp och påvisa resultat från bistånd och utvecklingssamarbete. Tvärtom visar tidigare forskning snarare att det är ”dags igen”, eftersom det snart gått tio år sedan det senaste så kallade resultatinitiativet startades. I texten lyfter forskarna fram erfarenheter och lärdomar som kan vara värdefulla när nya modeller för att beskriva hur svenskt bistånd bidrar till utveckling övervägs.