Projektet omfattar utveckling av ett verktyg som kommer att tillhandahålla en databas över hushållens och de offentliga myndigheternas klimatavtryck från konsumtion med statistik per kommun. Verktyget kommer också att tillhandahålla en funktion som ska fungera som ett stöd för kommunernas arbete med att identifiera effektiva styrmedel och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläpp som genereras av den egna verksamheten, samt hushållens utsläpp.

Globala genomsnittet enligt FN:s klimatpanel

Även om de klimatutsläpp som genereras inom svenskt territorium har sjunkit under de senaste två decennierna, ligger de svenska konsumtionsbaserade utsläppen fortfarande på en hög nivå med omkring 9 ton per person och år. Dessa måste minska kraftigt om vi ska komma ner till omkring ett ton per person och år till 2050 som är det globala genomsnitt som FN:s klimatpanel IPCC har fastställt vara nödvändigt för att nå Parisavtalets mål.

− Kommunernas arbete kommer att vara avgörande för att nå denna minskning, säger Elena Dawkins vid Stockholm Environment Institute.

“Flera svenska kommuner har höga ambitioner att minska sina klimatavtryck, implementera 2030-agendan och stödja hållbara livsstilar, men de har saknat data på lokal nivå för att effektivt kunna planera åtgärder och mäta framstegen. Verktyget ska bidra till att utveckla nya initiativ och aktiviteter på kommunal nivå för att adressera konsumtionsbaserade utsläpp. ”

— Elena Dawkins, projektledare och forskare vid SEI

SEI i samarbete med Kalmar och Umeå kommun

Projektet leds av SEI i nära samarbete med två svenska kommuner – Kalmar och Umeå – samt InsightOne. Företaget InsightOne arbetar med marknadsanalyser och livsstilsklassificering utifrån socio-demografiska profiler och de kommer att bidra till arbetet med att bryta ner de nationella konsumtionsbaserade utsläppen till postnummernivå.

“I Umeå har vi sedan tidigare påbörjat arbetet med att beräkna konsumtionens klimatpåverkan på kommunal nivå, men utmaningen är att hitta en kostnadseffektiv modell som fungerar för alla kommuner, både små och stora. Vi hoppas att samarbetet med Kalmar och SEI kan stärka vårt och andra kommuners arbete med att förstå konsumtionens klimatpåverkan och i förlängningen identifiera effektiva styrmedel,” säger Johan Sandström, energi- och klimatstrateg på Umeå kommun.

Kommunerna kommer att bidra till att säkerställa att den data och metoder som verktyget utvecklar tillgodoser de svenska kommunernas verkliga behov. De kommer också ha en viktig roll i att skapa förståelse för de verksamheter som kommunerna ansvarar för och därmed också för den data som är möjlig att samla in och beräkna.

“Kalmar kommun ser med spänning fram emot att få vara pilot i projektet. Vi har länge arbetat med hållbar upphandling och håller just nu på att fasa ut all engångsplast. Nu hoppas vi på att få en bättre helhetssyn så vi kan sätta in åtgärder där de gör allra störst klimatnytta,” säger Sara Gripstrand, strateg för ekologisk hållbarhet i Kalmar kommun.

SEI:s mångåriga erfarenhet

Projektet bygger vidare på SEI:s mångåriga forskning och erfarenhet med att utveckla beräkningsverktyg för klimatfotavtryck på olika nivåer och för olika aktörer (exempelvis REAP1). Projektet kommer också att utgå från de metoder och data för konsumtionsbaserade beräkningar på nationell nivå som utvecklats inom forskningsprojektet PRINCE2. Dessa beräkningar kommer nu att brytas ner och anpassas för lokal nivå.

Ytterligare ett projekt som kommer att bidra med värdefulla insikter är forskningsprojektet Unlock3 som undersöker svenska kommuners arbete med hållbar konsumtion på kommunal nivå. Detta projekt kommer bland annat ge viktig input till den funktion av verktyget som syftar till att skapa förståelse för tänkbara styrmedel och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. En funktion som baseras på SEI:s tidigare forskning och samarbete med Urban Sustainability Directors Network.4

Som en del av projektet kommer SEI också att erbjuda intresserade kommuner en workshop för att demonstrera hur verktyget är uppbyggt och kan användas. När projektet är avslutat kommer verktyget med samtliga data och utbildningsmaterial att göras tillgängligt för alla intresserade aktörer.

Projektet har titeln Accelerera mot Agenda 2030: Planering och genomförande för minskade klimatfotavtryck på lokal nivå. Projektet finansieras av Formas och pågår från november 2019 till oktober 2021.

För intervjuer och frågor, kontakta:

SEI:s projektteam Katarina Axelsson, Elena Dawkins eller Ylva Rylander
Märta Streijffert, projektledare vid Umeå kommun, 070-590 01 82
Sara Gripstrand, strateg, Kalmar kommun, 0480-45 00 89