Flytta om bland pallkragarna i Hökarängen, Sverige. Foto: HOPP!bloggen

Vilka drivkrafter, möjligheter och hinder existerar för hållbar konsumtion?

Syftet med projektet Drivkrafter för hållbar konsumtion är att identifiera och analysera möjligheter och hinder för hållbar konsumtion på lokal nivå. Projektet omfattar svenska kommuners roll och potential att skapa incitament för mer hållbara konsumtionsmönster. Projekt pågår 2016-2020 och finansieras av Naturvårdsverket.

Analys och förslag på effektiva styrmedel

Projektetresultaten kommer att omfatta en analys och förslag på effektiva styrmedel i Sverige med fokus på:

  • Analys av förutsättningar som påverkar hållbar konsumtion på lokal nivå
  • Förståelse för kommuners möjligheter att följa upp lokala initiativ
  • Förslag på effektiva styrmedel och indikatorer

Metod och målgrupp

Forskningsansatsen är tvärvetenskaplig och kännetecknas i hög grad av medverkan från lokala aktörer inklusive planerare, praktiker, beslutsfattare och forskare.

Metoden omfattar fallstudier av två svenska kommuner och en nationell enkätstudie, kombinerat med intervjuer, fokusgrupper, workshops och skrivbordsstudier. Målgruppen är beslutsfattare och planerare på kommunal, regional och nationell nivå.

Drivkrafter för hållbar konsumtion är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Stockholm Environment Institute. Projektets engelska titel är Understanding local government drivers for sustainable consumption. Projektet finansieras genom Naturvårdsverkets forskningsanslag.

Läs nyhet på Naturvårdsverkets webbplats.

Läs krönika av SEI:s tidigare vd Johan Kuylenstierna i Miljö & Utveckling.

Läs om projektet på engelska (UNLOCK)

Nationell enkätstudie om hållbar konsumtion

Tillsammans med Naturvårdsverkets senaste fördjupade utvärdering av miljömålen, den nationella strategin för hållbar konsumtion samt Agenda 2030 om de globala hållbarhetsmålen, läggs nu allt större fokus på hållbar konsumtion också bland Sveriges kommuner och länsstyrelser.

Inom ramen för projektet genomfördes under hösten 2018 en nationell enkätstudie för att ta reda på hur Sveriges kommuner och länsstyrelser arbetar med hållbar konsumtion idag, samt vilka utmaningar som har identifierats. Enkäten innehöll också frågor om vilka behov framför allt kommunerna har vad gäller styrmedel, verktyg och indikatorer för uppföljning och rapportering av konsumtionens klimat- och miljöpåverkan. Enkäten innehöll vidare frågor för att förstå vilken roll den regionala nivån kan spela för att främja omställningen mot en hållbar samhällsutveckling på lokal nivå.

Enkäten skickades till samtliga kommuner (290) samt länsstyrelser (21) i början av september. Totalt inkom 117 fullständiga svar från kommunerna (40%) och tretton svar från länsstyrelserna (62%).

Resultaten från enkätundersökningen kommer att användas i forskning för att förstå vilka utmaningar, möjligheter och behov som finns på lokal nivå för att en hållbar samhällsutveckling i linje med Parisavtalet och Agenda 2030 ska vara möjlig. Slutsatserna kommer även att delges nationella myndigheter som Naturvårdsverket, Upphandlingsmyndigheten, Konsumentverket, Länsstyrelsen med flera som alla dessutom medverkar projektets referensgrupp. En del av frågorna har även tagits fram i samarbete med Upphandlingsmyndigheten.

För frågor om enkäten vänligen kontakta projektgruppen på info-unlock@sei.org.

Inom ramen för forskningsprojektet Drivkrafter för hållbar konsumtion (Unlock) har Stockholm Environment Institute undersökt kommunernas arbete med hållbar konsumtion. En omfattande enkätstudie bland Sveriges kommuner genomfördes under 2018. Syftet med enkäten var att bättre förstå hur Sveriges kommuner arbetar med hållbar konsumtion, vilka utmaningar och behov de har identifierat i detta arbete samt vad som utgör viktiga drivkrafter i deras arbete. Enkäten vände sig till kommunala tjänstepersoner med ansvar för miljö-, klimat- och hållbarhetsfrågor och besvarades av 119 av Sveriges 290 kommuner.

Enkätens resultat visar att en majoritet av de svarande kommunerna uppger att de i någon utsträckning arbetar med hållbar konsumtion i den egna verksamheten, medan endast omkring 30 procent av kommunerna arbetar för att främja hållbar konsumtion bland hushållen. En mindre andel arbetar för att främja hållbar konsumtion bland företag och organisationer.

Mot bakgrund av dessa resultat lyfter rapporten fram följande rekommendationer:

  • Kommunerna bör etablera systematiska uppföljningar och analyser av samtliga inköp och investeringar

Kommunerna bör etablera systematiska uppföljningar och analyser av samtliga inköp och investeringar för att sedan, i nästa steg, kunna beräkna den totala miljö- och klimatbelastningen.

  • De lokala politikerna behöver prioritera upp arbetet med hållbar konsumtion och öka sin förståelse för kommunernas möjligheter att bidra till en hållbar samhällsutveckling

En majoritet av de tjänstepersoner (79 procent av kommunerna) som besvarat enkäten anger att politiskt stöd är det de har störst behov av. De lokala politikerna behöver prioritera upp arbetet med hållbar konsumtion och stärka sin förståelse för vad hållbar samhällsutveckling innebär. Detta är grundläggande för att Sveriges långsiktiga ambitioner på miljöområdet ska kunna nås.

  • Regeringen bör ge länsstyrelsen ett tydligt uppdrag att koordinera kommunernas arbete med hållbar konsumtion för att möjliggöra effektivare kunskapsutbyten och samordningsvinster

Regeringen bör undersöka möjligheten att ge länsstyrelsen ett tydligt uppdrag att samordna och stödja kommunernas arbete med hållbar konsumtion samt fungera som en länk mellan nationell och lokal nivå. Det skulle stärka kommunernas arbete med hållbar konsumtion och takten i omställningen öka.

Enkätens samlade resultat kommer att bidra till vidare forskningsstudier om vilka utmaningar, möjligheter och behov som finns på lokal nivå för att främja en hållbar samhällsutveckling, i linje med till exempel Parisavtalet och Sveriges långsiktiga miljö- och klimatmål. Resultatet kommer även att användas för att komplettera de två fallstudier på lokal nivå (Lund och Upplands Väsby) som SEI genomför parallellt inom ramen för projektet.