Forskarvärlden föreslår åtgärder för att nå hållbarhetsmålen

Samverkan mellan forskare och beslutsfattare är viktig för att nå de globala hållbarhetsmålen. Men forskare vet för lite om politikens villkor och behöver bli bättre på att förklara sina resultat och makthavarna tar sig sällan tid att sätta sig in i vetenskapliga rön.

På DN Debatt presenteras åtgärder för att lösa detta av SweDev:s Janet Vähämäki, Fredrik Söderbaum och Jesper Sundewall samt Anders Hagfeldt, rektor vid Uppsala universitet och Ole Petter Ottersen, rektor vid Karolinska institutet.

Published on 23 September 2022

Media coverage contact

Ulrika Lamberth / ulrika.lamberth@sei.org

Vetenskap och forskning har avgörande betydelse för att lösa dessa utmaningar. De behövs för att kunna förstå komplexa processer, fattigdomens uttryck och lösningar, men också för att uppnå bättre resultat. Samverkan mellan beslutsfattare och forskare – liksom förståelsen för varandras arbete – är dock bristfällig. Det leder till sämre beslut inom arbetet med FN-ramverket Agenda 2030, hållbar utveckling och svenskt utvecklingssamarbete.

Cooperation for sustainable development. Photo: pcess609 / Getty Images Plus.

I artikeln lyfts att det avgörande problemet är tvådelat. För det första, trots att de flesta vet att samverkan mellan beslutsfattare och forskare är mycket viktigt, så fungerar det alltför sällan i praktiken. För det andra har möjligheterna att komma till rätta med detta nyligen försämrats, då flera program för kompentensutveckling inom akademin ska avvecklas.

Regering och myndigheter måste därför:

Ge forskningsbaserad kunskap större vikt i beslutsfattandet.
Stoppa nedmonteringen av den svenska akademiska resursbasen.
Institutionalisera långsiktiga samverkansplattformar för utvecklings- och hållbarhetsfrågor.

Forskare och forskarsamhället måste i sin tur lägga större vikt vid hur forskningsresultat ska kunna användas inom beslutsfattande.

Ett flertal repliker kom in, och den 3 oktober publicerades en slutreplik. Läs slutrepliken här.