Ny rapport föreslår åtgärder för att nå Sveriges klimatmål

Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nationella nettoutsläpp av växthusgaser. I detta mål ingår inte utsläpp som genereras från svenskarnas konsumtion och produktion i andra länder.

Klimatpåverkan per svensk är för närvarande cirka 11 ton koldioxidekvivalenter per person och år, sett ur ett konsumtionsperspektiv. Detta kan jämföras med de nationella utsläppen på drygt 5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.

− Konsumtionsbaserade beräkningar är ett viktigt komplement till redovisning av Sveriges nationella utsläpp, eftersom påverkan från vår livsstil synliggörs i ett större perspektiv. Sveriges efterfrågan på produkter som helt eller delvis produceras i andra länder är en viktig drivkraft att förstå och adressera, säger Katarina Axelsson, forskare vid Stockholm Environment Institute och huvudförfattare till rapporten.

I Sverige har antalet utrikesresor med flyg mer än dubblerats sedan början av 1990-talet. För att Sverige ska nå klimatmålet och långsiktigt hållbara konsumtionsnivåer i linje med Parisavtalets ambitioner krävs kraftfulla åtgärder. För att minska utsläppen från svenskarnas flygresor måste tågresandet göras mer attraktivt.

Optimering av tågtrafiken i Sverige och investeringar i snabbtåg inom EU föreslås som möjliga åtgärder. Möjligheten att införa moms för utrikesflyg, kvotplikt och skatterabatt för biobränslen inom flyget och flygrestriktioner i offentlig förvaltning bör också utredas enligt rapporten.

− Ett flertal åtgärder och styrmedel för att minska klimatpåverkan från konsumtion av livsmedel och flygresor föreslås i rapporten. Bland annat att Sverige bör tillsätta en utredning med syfte att etablera konsumtionsbaserade utsläppsmål för perioden fram till år 2030 och till 2045, säger Katarina Axelsson från SEI.

Rapporten belyser också andra stora utsläppskällor som svenskarnas köttkonsumtion. Möjligheten att införa klimatskatt för livsmedel föreslås utredas i kombination med subventionerade priser på frukt och grönsaker. Förslagen omfattar också klimatmärkning av livsmedel och att vegetarisk mat borde vara norm i offentlig sektor.

− En viktig slutsats är att Sverige bör redovisa de konsumtionsbaserade utsläppen som ett komplement i den nationella utsläppsstatistiken. Det innebär att de utsläpp som genereras i andra länder för varor och tjänster vi konsumerar i Sverige också räknas in i utsläppsstatistiken, avslutar Linda Bell, medförfattare och enhetschef på Stockholm Environment Institute.

Rapporten är framtagen av forskare vid SEI på uppdrag av Världsnaturfonden WWF inom ramen för deras arbete ‘Färdplan för minskat klimatfotavtryck från konsumtion.’