230 000 personer har använt SEI:s klimatkalkylator för att uppskatta sitt klimatfotavtryck

“Vi är glada över resultatet. Det visar tydligt att människor har behov av att förstå vilken inverkan deras livsstil och beteenden har på klimatet”, säger Katarina Axelsson, verksam som forskare på SEI. ”Människor har ett intresse av att bidra till omställningen och vill veta hur de kan göra skillnad.”

Klimatkalkylatorn utvecklades i samarbete med WWF. Genom verktyget kan individer uppskatta sina klimatfotavtryck och därmed sin individuella påverkan på klimatet. Syftet med verktyget är att öka förståelsen för människors individuella klimatpåverkan och inspirera dem till att göra livsstilsförändringar.

Svenska Dagbladet (SvD) hänvisar till klimatkalkylatorn som ett sätt att få inspiration till en mer hållbar livsstil. Klimatsmart behöver inte vara tråkigt! SvD menar att det går att bidra till en bättre miljö utan att det behöver gå ut över livskvaliteten.

Efter att användaren har besvarat frågor om sina mat- och resvanor, sitt boende och sina inköp gör kalkylatorn en uppskattning av de utsläpp av växthusgaser som individens livsstil genererat. Den gör också en uppskattning av hur många planeter som skulle krävas om alla gjorde samma livsstilsval. Kalkylatorn har även en funktion som gör det möjligt för användaren att bjuda in vänner som kan testa applikationen. Det går även att skapa grupper och jämföra sin klimatprofil med andra. Klimatkalkylatorn är mobilanpassad och utformad för att vara enkel att fylla i, det tar ungefär tio minuter att svara på frågorna.

Rapportera de konsumtionsbaserade utsläppen på nationell nivå?

Enligt en rapport som SEI nyligen publicerade på uppdrag av WWF är befintliga instrument och åtgärder inte tillräckliga för att uppnå Sveriges klimatmål och Parisavtalets ambitioner. Sett till hushållens konsumtion, är livsmedel och flygresor två områden inom vilka en stor omställning av konsumtionsmönster behövs om Sverige ska ha möjlighet att minska sina konsumtionsbaserade utsläpp.

Utsläppen från flygresor ökar enligt rapporten. Potentiella åtgärder för att minska dessa utsläpp kan vara att bilda allianser med andra länder och arbeta för en global skatt på fossila bränslen för flygtrafik, införa kvoter för biobränslen och moms för internationella flygningar, minska flygresorna inom den offentliga förvaltningen och investera i snabbtåg inom EU. Men även om Sverige inför dessa och andra åtgärder är det fortfarande inte tillräckligt för att uppnå de minskningar av utsläpp som krävs för att nå de klimatmål som fastställts i Parisavtalet. Rapporten tittade också på svenskarnas matvanor och menar att en minskning av köttkonsumtionen till förmån för en mer vegetarisk kost är nödvändig. Förslag på åtgärder inkluderar en klimatskatt på kött och subventionerade priser på grönsaker och frukt.

“Vi behöver få till stånd mer transformativa förändringar av våra konsumtionsbeteenden för att få ner de konsumtionsbaserade utsläppen. Att endast se till kvantitativa och kvalitativa förändringar räcker inte”.  Människors konsumtionsmönster måste förändras i grunden och för att det ska vara möjligt behöver vi förstå bättre hur vi kan bidra till en förändring av rådande livsstilsnormer och människors konsumtionsvanor. För att förstå de drivkrafter som ligger bakom de globala utsläppen bör Sverige rapportera de konsumtionsbaserade utsläppen som komplement till Sveriges nationella utsläpp och uppmuntra andra länder att göra detsamma, avslutar Katarina Axelsson.

Läs mer/mer information:

Testa Klimatkalkylatorn 

Mer information om Klimatkalkylatorn (på engelska)