I dag lanserar SEI en uppdaterad version av Konsumtionskompassen, en interaktiv plattform som analyserar och illustrerar klimatpåverkan från Sveriges hushåll för ett hundratal konsumtionskategorier. Den ska stötta svenska kommuner, regioner och myndigheter att kartlägga, visualisera och minska konsumtionsutsläppen.
SEI:s Konsumtionskompass 2.0 är det första analysverktyget som möjliggör visualisering av klimatpåverkan och utsläpp från hushållens konsumtion i Sverige, med utsläppsdata som presenteras för kommuner, regioner och Demografiska Statistikområden. Utvecklingen har skett i samarbete med Umeå kommun och Kalmar kommun, med finansiering från Formas.
Enligt Konsumtionskompassen ökade hushållens klimatpåverkande utsläpp från konsumtion med 14 procent mellan 2020 och 2022. Prognosen för 2023 tyder på att utsläppen fortsätter att öka.
Utsläpp orsakade av de svenska hushållens konsumtion står för cirka 60 procent av Sveriges totala utsläpp från konsumtion. Sveriges konsumtionsutsläpp behöver minska kraftigt till cirka ett ton koldioxidekvivalenter per person och år till 2050 för att undvika klimatförändringarnas allvarligaste effekter.
Katarina Axelsson, projektledare och forskare vid SEI
Kompassen visar hur utsläppen varierar mellan olika kommuner. Den senaste datan på kommunnivå från 2022 visar att Danderyd hade högst klimatpåverkande utsläpp, tätt följd av Kiruna och Boden. Kommunerna med lägst utsläpp var Årjäng, Åsele och Vindeln.
Att utsläppen varierar stort mellan olika kommuner kan ha många orsaker. Med hjälp av Konsumtionskompassen kan kommunerna få stöd för att analysera vad som driver på utsläppen och bättre underlag för att kunna minska dem.
Katarina Axelsson, SEI
Kommuner med högst utsläpp i Sverige år 2022.
SEI:s Konsumtionskompass 2.0.
Kommuner med lägst utsläpp i Sverige år 2022.
SEI:s Konsumtionskompass 2.0.
Den nya versionen är interaktiv och visar hur utsläpp från svenskarnas konsumtion har utvecklats mellan 2019 och 2023. År 2022 var de genomsnittliga utsläppen från de svenska hushållens konsumtion 5,6 ton koldioxidekvivalenter per person enligt Konsumtionskompassen, exklusive utsläpp från offentlig sektor och investeringar.
Konsumtionen är starkt kopplad till inkomstnivå, men också till andra faktorer som geografiskt läge, transport-behov, boendetyp, hushållsstorlek och fritidsintressen. De tre kategorierna med störst klimatpåverkan omfattar transporter (34 procent), livsmedel och dryck (20 procent) samt bostäder, vatten och elektricitet (14 procent).
Topp fem konsumtionskategorier samt övrig konsumtion i Sverige för 2022.
SEI:s Konsumtionskompass 2.0. Grafik: Mia Shu / SEI.
Resultaten visar att skillnaderna i genomsnittligt klimatavtryck mellan Sveriges kommuner är relativt små, men att variationerna inom kommunerna – på DeSO-nivå – är desto större. De största städerna hade något högre genomsnittligt klimatavtryck än andra kommungrupper under 2022.
Sveriges kommuner, regioner och myndigheter kan nu analysera, visualisera och jämföra vilka konsumtions-kategorier som ger störst utsläpp och inom vilka områden i Sverige. Att skapa en ökad förståelse för detta är ett väsentligt steg för att införa åtgärder där de gör störst nytta.
− Många kommuner är ambitiösa och vill minska sitt klimatfotavtryck och även bidra till en hållbar omställning bland hushållen. Men, utsläppsdata som visualiserar svenskarnas konsumtionsmönster på lokal nivå har saknats, säger Karin André, forskningsledare vid SEI.
Konsumtionskompassen kan nu skapa nya möjligheter för Sveriges kommuner och regioner att analysera lokala konsumtionsmönster och verka för att utsläppen minskas.
Karin André, forskningsledare vid SEI
Kalmar kommun och Umeå kommun har medverkat i utvecklingen för att säkerställa att data och metoder i verktyget tillgodoser Sveriges 290 kommuners faktiska behov. De har en viktig roll för att skapa förståelse för hur vår livsstil påverkar klimatförändringarna och kan på olika sätt agera för minskade utsläpp inom deras verksamheter.
Konsumtionskompassen visualiserar en omfattande datamängd kring våra klimatfotavtryck. Detaljerade kartor och analyser ger oss en lokal bild som väcker intresse och leder till reflektion. Vi ser en stor potential i att använda materialet som underlag för beslut och i dialog med kommuninvånare i arbetet med att skapa en klimatneutral kommun.
Elvira Laneborg, hållbarhetsstrateg klimat och miljö, Kalmar Kommun
I dag lanseras kompassen på ett webbinarium med experter från Naturvårdsverket, Kalmar kommun och Umeå kommun samt forskare vid SEI:s huvudkontor i Stockholm, SEI i Tallinn och SEI i Seattle. Lanseringen spelas in och kan ses i efterhand på vår webbplats.
Konsumtionskompassen omfattar utsläppsdata för nära 110 olika konsumtionskategorier, dataserier över en femårsperiod och visar skillnader och likheter i hushållens konsumtionsmönster på en detaljerad geografisk nivå för hela Sverige.
Ylva Rylander, kommunikatör, Stockholm Environment Institute
[email protected], 073-150 33 84
Katarina Axelsson, forskare, Stockholm Environment Institute
[email protected], 073-707 85 77
Ulrika Lamberth, pressansvarig, Stockholm Environment Institute
[email protected], 073-801 70 53
Karin André, forskningsledare, Stockholm Environment Institute
karin.andré@sei.org
Team Leader: Cities, Communities and Consumption; Senior Research Fellow
SEI Headquarters
Konsumtionskompassen 2.0 leds av SEI och genomförs i samarbete med Umeå kommun och Kalmar kommun samt använder data från företaget InsightOne som analyserar befolkningens livsstil utifrån socio-demografiska profiler. Projektet finansieras av Formas, ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling.
Med Sveriges kommuner och regioner som främsta målgrupp har SEI uppdaterat Konsumtionskompassen 1.0 som lanserades i april 2022. I Konsumtionskompassen 2.0 har konsumtions- och utsläppsdata för åren 2019–2023 (där 2023 är prognosticerade data) integrerats i en interaktiv webbplattform, en scenariofunktion och en jämförelsefunktion med klickbara kartor. Plattformen är tillgänglig på både svenska och engelska. Integreringen av analysverktyget på webben har genomförts av Cloudberry.
Project / Konsumtionskompassen är ett projekt samt ett innovativt verktyg som tydliggör utsläppen av växthusgaser från konsumtion i Sverige.
Tool / SEI:s Konsumtionskompass illustrerar och analyserar klimatpåverkan från hushållens konsumtion på kommunal, läns och riksnivå.
Past event / Join the launch of SEI's Consumption Compass, analysing climate change impacts from Swedish households – streamed live for public viewing.
Feature / SEI utvecklar nu Konsumtionskompassen som Sveriges kommuner kan använda för att adressera sina utsläpp från konsumtion.
Feature / In close collaboration with Kalmar and Umeå Municipalities and the company InsightOne, SEI developed and launched the Consumption Compass in April 2022
