Mellan drömmen om en perfekt matlåda och verklighetens glömda salsaburk i kylskåpsdjupet finns en hel djungel av vardagsutmaningar som skapar svinn om och om igen. För att bättre förstå var matsvinn uppstår, och hur olika val kopplas till att maten slängs, har forskare skapat en ”matsvinnsmodell”.
I dag den 29 september är det internationella matsvinnsdagen som syftar till att uppmärksamma och minska matsvinnet globalt. Hos svenska hushåll är viljan att minska sitt svinn tydlig, det visar ny forskning från SEI och Sveriges lantbruksuniversitetet (SLU) som utfört en intervjustudie med hushåll från hela Sverige. Det är alltså inte motivation som saknas för att hushåll ska minska på svinnet, utan kapacitet och möjlighet.
Det är inte viljan som saknas – utmaningen är att få ihop den med vardagen. Hushållen vet varför det är viktigt att minska matsvinnet, men det är inte alltid tydligt hur man faktiskt ska gå tillväga. När tiden är knapp och mycket ska hinnas med kan planering, överblick och att ta hand om rester hamna långt ner på prioriteringslistan.
Ylva Ran, forskare vid SLU
Intervjuerna visar att kunskap kring matsvinnets påverkan på miljö och ekonomi finns hos hushållen men att det saknas konkreta strategier för att minska svinnet. Att få koll på innehållet i kylskåpet och anpassa inköp efter behov är exempel på hur bristande planering ofta påverkar negativt.
En annan stor barriär för hushållen är brist på tid och energi. I en stressig vardag går andra prioriteringar före, så som att få mat på bordet snabbt och lugna kinkiga barn, i stället för att ta hand om matrester.
”Vissa dagar vill barnen inte äta … vi behöver variera maten mycket för att de ska äta.” – Hushåll i studien.
När man tänker på matsvinn så är det enklast att föreställa sig mat som blivit över och slängs eller mat som blivit dålig i kylskåpet, men det är egentligen bara ett resultat av flera andra beslutsmoment innan. Forskare på SEI och SLU har tagit fram en matsvinnsmodell som visar hur beslutmoment i vardagen kan bidra till matsvinn.
Ylva Ran visar modellen.
Foto: SLU och Göteborgsregionen.
Modellen visar matsvinnets resa hos ett vanligt hushåll i Sverige. Matsvinn kan uppstå vid olika tillfällen i vardagen, från det att maten inhandlas och förvaras till att den tillagas och äts eller slängs. De röda linjerna visar tillfällen när matsvinn uppstår exempelvis för att mat glöms bort i kylskåpet eller att det lagats för mycket mat. De gula linjerna visar sådant som ökar risken för matsvinn, som att köpa dubbletter, ha dålig översikt på vilken mat som finns hemma och bristande kommunikation i hushållet. De gröna linjerna visar saker som kan minska risken för matsvinn, till exempel att skriva inköpslista, ställa saker med kort datum längst fram i kylen och att göra matlådor av rester.
Matsvinn uppstår i samspelet mellan vardagsrutiner, hushållets kommunikation och en rad beslut som fattas under matens resa i hemmet.
Matsvinn uppstår sällan på grund av ett enda beslut. Det växer fram genom en kedja av vardagsrutiner och beslut – från inköp och planering till förvaring, matlagning och måltider. Att kartlägga den här resan är ett första steg i att reda ut komplexiteten och förstå var vi kan sätta in åtgärder för att förebygga matsvinn.
Fiona Lambe, senior forskare vid SEI
Ulrika Lamberth, senior pressansvarig, SEI
[email protected]
Julia Blixt, kommunikatör Göteborgsregionen
[email protected]
Fiona Lambe, forskare vid SEI
[email protected]
Ylva Ran, forskare vid SLU
[email protected]
Studien är en del av projektet Beteendedesign för minskat matsvinn i hushåll som drivs av Stockholm Environment Institute, Sveriges lantbruksuniversitetet och Göteborgsregionen. Syftet är att öka kunskapen om varför matsvinn uppstår i hushållen och hur offentlig sektor kan hjälpa hushåll att slänga mindre mat. Projektet finansieras av Formas.
Media coverage / Vatten bör inkluderas i regeringens AI-strategi, skriver representanter från SEI och SIWI i Dagens Industri.
Project / Ett unikt samarbete mellan svenska nyckelaktörer ska skapa ett utbildningspaket för skydd av samers rättigheter till sin mark.
Press release / Över 200 ärenden från myndigheter har granskats för att undersöka om konsultationerna har främjat det samiska folkets inflytande.
