Hur kan vi dela data på ett säkert sätt i en orolig värld?

Ordet samverkan kanske inte låter så spännande, men allt fler länder börjar inse att det är en nyckelkompetens för att samhället ska fungera. Inte minst gäller det till havs, där det lätt uppstår problem när fiske, undervattenskablar, sjötransporter, försvarsintressen och vindkraft trängs inom samma område. C2B2-projektet startade just för att studera hur sådan samexistens kan stärkas, även när aktörer har olika intressen.

Region Blekinge deltar aktivt i det av SEI ledda Living Lab East, C2B2:s innovationslabb kring Östersjön och bjöd nyligen in representanter från myndigheter, forskning och näringsliv till en demonstrationsdag i Karlskrona på temat marina utmaningar, innovation och samverkan.

–   Frågan om samverkan är viktig för Karlskrona och vår region, för hela Sverige. Vi behöver ta oss över de trösklar som gör att målkonflikter hindrar utveckling. Då kan vi uppnå synergier som ger verklig effekt för totalförsvaret. Vi har inte råd och tid att dröja, säger Robert Hedman, energistrateg på Region Blekinge.

Demodagen inleddes på Marinens Experimentkontor, MaX, en relativt nystartad accelerator där Sjöstridsskolan, Marinens krigsförband, akademi och industri samverkar. I en tid av både explosionsartad teknikutveckling och instabilt omvärldsläge krävs den sortens agila arbetssätt för att snabbt ta fram och testa nya lösningar.

–  Hittills har intresset varit väldigt stort, berättade föreståndarna David Appelberg och Mårten Silvanius vid besöket. När vi ordnade vårt första externa event i maj var vi osäkra på hur många som skulle komma. Men vi fick 120 personer till det Luma Naval Defense Tech Hackathon som vi ordnade tillsammans med European Defence Tech Hub.

Nya krav från EU och NATO

Både EU och NATO förväntar sig att medlemsländer stärker samverkan mellan civila och militära verksamheter. Då handlar det inte bara om militär förmåga utan också om att upprätthålla samhällskritiska funktioner som livsmedelsförsörjning, transporter, vatten och el.

Men länderna har kommit olika långt. SEI-forskare varnade nyligen i en debattartikel för att Sveriges användning av Östersjön präglas av målkonflikter och institutionella hinder.

–  De olika intressena i Östersjön behöver inte ses som motsatser. Vi behöver både ta hand om havet och skapa möjligheter för människor och företag som är beroende av det. Genom tydligare ansvar, bättre samordning och gemensamma kunskapsunderlag kan vi skapa förutsättningar för hållbara lösningar där olika intressen i Östersjön kan utvecklas i samspel, säger Frans Sjölander, projektledare på SEI som arbetar med samverkan inom LivingLab East i C2B2.

Datadelning som strategisk fråga

Den kanske mest kritiska frågan handlar om datadelning, där lagstiftningen inte hängt med i den snabba tekniska och säkerhetspolitiska omvandlingen. EU ser datadelning som en allt viktigare strategisk fråga och ställer nya krav i den EU Data Act som trädde i kraft i september 2025. Mer effektiv datahantering ses som ett sätt att stärka innovation och konkurrenskraft, samtidigt som ny teknik också kan ge upphov till säkerhetsrisker och juridiska oklarheter. Diskussionen märks även i Sverige där en statlig utredning nyligen föreslog en omfattande satsning på moderniserad datadelning i offentlig sektor.

–  Frågan om datadelning är viktig inom många områden, inklusive energisektorn, transportnäringen, havsforskningen, naturvården och försvaret. Dagens teknik genererar ofta enorma mängder data som kan skapa stort värde för olika verksamheter men som i fel händer kan vara en säkerhetsrisk, förklarar Frans Sjölander.

Därför brådskar det att hitta lösningar, men det kräver gemensamma ansträngningar från forskare, teknikutvecklare, lagstiftare och näringsliv. Det är också bakgrunden till forsknings- och samverkansprojektet SAFEWIN som leds av SEI tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Försvarets materielverk (FMV) och energibolaget OX2.

Smarta lösningar för samexistens

SAFEWIN studerar hur havsbaserad vindkraft kan samexistera med marin miljöövervakning, säkerhet och försvar samt säker datadelning. Frågan är högaktuell, av flera skäl. Länderna kring Östersjön gör olika bedömningar av hur havsbaserad vindkraft påverkar försvaret. Medan Sverige, av försvarsskäl,har stoppat planer på havsbaserad vindkraft i det egentliga Östersjön (från södra Ålands hav till Öresund) vill Lettland och Polen istället satsa på att förse vindkraftverk med sensorer som ska bidra till ländernas försvar. Samtidigt ökar såväl behovet av miljöövervakning i den ömtåliga Östersjön som av att övervaka undervattenskablar för att undvika sabotage.

Tekniskt sett är det möjligt att låta samma infrastruktur bidra till energi, miljöövervakning och säkerhet. OX2 har också genomfört det största testet hittills av hur det kan fungera, med ett ”virtuellt staket” som skydd kring en vindkraftpark söder om Åland. SAFEWIN undersöker nu vilka frågor som uppstår om den tekniken används och hur lagstiftning och tillståndsprocesser skulle behöva anpassas.

Projektledaren Oliver Kaspersson på SEI tror att resultaten från SAFEWIN kan få stor betydelse för framtidens energiproduktion till havs, men också för att lösa viktiga frågor kring datahantering.

–  Det finns en stor potential i att använda havsbaserad infrastruktur för flera samhällsbehov samtidigt. Men för att kunna ta vara på dess potential behöver vi hitta sätt att hantera de stora mängder data som samlas in, så att rätt information kan nå rätt aktör under rätt förutsättningar, samtidigt som de säkerhetskrav som finns följs, säger han.