En ny studie visar att cirka 40 procent av svenskarna – framför allt boende i glesbygd och de med stort bilberoende – riskerar att drabbas mer negativt när Sverige ställer om till ett mindre koldioxidintensivt samhälle. Dessutom kommer klimatomställningens positiva hälsoeffekter inte dem till del i lika stor utsträckning.
Studien som ger en detaljerad bild av vilka konsekvenser omställningen till ett fossilfritt samhälle kan få för Sverige, är publicerad i Energy Research & Social Science. Den visar också att de grupper som riskerar att förlora mest även står för en stor del av dagens klimatpåverkande utsläpp. Därför kan styrmedel inom klimat- och transportområdet som tar mer hänsyn till olika gruppers förutsättningar få stor effekt.
Studien ger en tydlig bild av vilka samhällsgrupper som riskerar att förlora på omställningen. För att förhindra det, behövs mer riktade och välplanerade styrmedel för utsläppsminskning, där hänsyn tas till hur en rättvis omställning till ett mindre koldioxid-intensivt samhälle kan åstadkommas. Fokus måste ligga på hur man kan stötta dem som får svårare att klara av den omställning som måste göras.
Claudia Strambo, forskare vid SEI
Forskarna understryker att de grupper som riskerar att drabbas mer negativt av åtgärder för att minska klimatstörande utsläpp ändå behöver bidra till omställningen. Detta eftersom klimatförändringarnas skadliga effekter blir allt allvarligare och i hög grad kommer att påverka såväl världens mest utsatta människor, som de som bor i mer utvecklade länder.
Cirka 40 procent av den svenska befolkningen verkar förlora mer än andra vid övergången till ett koldioxidsnålt samhälle. Detta eftersom de är mer bilberoende eller har begränsade ekonomiska möjligheter att klara förväntade prishöjningar på koldioxid-intensiva varor.
Maria Xylia, forskare vid SEI
För att lyckas med att nå ett koldioxidavtryck som är förenligt med en uppvärmning på högst 1,5 °C – mindre än 1 ton CO2-ekvivalenter per person fram till 2050 – krävs betydande beteende-förändringar kopplat till konsumtion inom alla samhällsgrupper. Förändringar som sannolikt kommer att upplevas på olika sätt. Om hänsyn inte tas till dessa skillnader riskerar omställningen att uppfattas som orättvis av vissa samhällsgrupper, och blir därmed svårare att genomföra. Detta är ännu viktigare nu när både energi- och livsmedelspriserna ökar, vilket sätter mer press på hushållen, samtidigt som incitament till beteendeförändringar skapas.
– Studien visar också att de med relativt högre risk att drabbas negativt tillsammans står för cirka 41 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen. Den här gruppen är de som har de högsta utsläppen per capita från bilanvändning, troligen på grund av brist på alternativ, som tillgång till kollektivtrafik, eftersom de bor i glesbygd, säger Maria Xylia.
Ett flertal åtgärder, befintliga eller möjliga för Sverige att utveckla, för en hållbar och rättvis omställning har identifierats. Genom att titta på hur olika socioekonomiska gruppers klimatavtryck varierar, blir det enklare att identifiera vilka politiska åtgärder som behöver riktas till vilka samhällsgrupper och för vilken del av deras klimatavtryck åtgärder behövs.
– Ansvaret för att minska sin klimatpåverkan bör inte enbart vila på konsumenterna. I stället bör politikerna främja hållbara konsumtionsmönster genom att väga in materiella, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer som påverkar hur människor konsumerar. Åtgärderna behöver anpassas för att underlätta för dem att övergå till en mer koldioxidsnål konsumtion, säger Elena Dawkins, forskare vid SEI.
Studien undersöker hur en rättvis och inkluderande omställning till nettonoll-utsläpp kan påverka konsumenter i olika samhällsgrupper. Fokus ligger på Sveriges transport- och livsmedelssektorer. Genom att analysera konsumenters klimatfotavtryck samt sociodemografiska och geografiska faktorer kan påverkan av olika styrmedel bedömas.
Journal article / This paper investigates the demand-side aspects of a just low-carbon transition, with a focus on the transport and food sectors in Sweden.
Design and development by Soapbox.