Fyra viktiga insikter om de svenska hushållens klimatavtryck:

• Utsläppen påverkades av pandemin och varierade därefter. Under perioden 2019 till 2023 noterades först en minskning av de svenska hushållens konsumtionsbaserade utsläpp kopplat till covid-19-pandemin. Utsläppen ökade därefter fram till 2022 och minskade något under 2023, men utvecklingen över tid är fortsatt osäker.
• Skillnader mellan kommungrupper. De totala utsläppen per person är ungefär lika stora mellan Sveriges olika kommungrupper. Konsumtionens sammansättning varierar dock. I de största städerna står flygresor och konsumtion av varor och tjänster för en större andel, medan utsläppen i mindre städer och på landsbygden i högre grad kopplas till bilresor. Det visar hur olika livsstilar kan ge upphov till liknande totala utsläpp, fast av olika slag.
• Variation inom kommunerna. Även om utsläppen per kommun varierar måttligt finns stora skillnader mellan hushåll på lokal nivå och på stadsdelsnivå (eller så kallad DeSO-nivå). Inkomster spelar en viktig roll men faktorer som geografi, transportmöjligheter och boendeform är också viktiga påverkansfaktorer för konsumtionens klimatavtryck.
• Lokala data är viktiga för effektiv styrning. Resultaten från Konsumtionskompassen 2.0 visar att kommuner inte bör ses som homogena enheter. För att klimatarbetet ska bli träffsäkert är lokala, segmenterade data som stödjer riktade insatser viktiga för en mer precis målstyrning.