Announcements
Announcements
En ny studie visar att konsekvenserna av gruvan i Kaunisvaara för Muonio sameby vida överstiger den begränsade påverkan som förutsågs i samband med att gruvan beviljades tillstånd. Den synliggör också bristerna i svensk lagstiftning vad gäller samiska rättigheter och behovet av ökad rättssäkerhet i tillståndsärenden.
Foto: Johanna Sevä.
Det är den första vetenskapliga studien i Sverige som undersökt hur det faktiskt har blivit för en sameby där en gruvetablering har ägt rum. De konsekvensanalyser som görs i samband med planerade projekt försöker förutspå konsekvenserna av exploateringen, men det saknas idag kunskap om vad som sedan händer.
Gruvan i Kaunisvaara etablerades av Northland Resources 2012 och drivs nu av Kaunis Iron. Resultatet visar på omfattande effekter i form av bland annat markförluster, störningar på renhjorden, rubbningar av årscykeln och ekonomiska förluster. Stora delar av verksamheten har aldrig utretts eller godkänts av någon myndighet och miljötillståndet saknar villkor för hur skadorna på samebyn ska regleras. Sedan gruvan etablerades 2012 har samebyn inte fått någon kompensation för de ekonomiska förluster och skador som gruvan orsakat.
Det finns ett stort kunskapsglapp om vilka de faktiska konsekvenserna är av gruvindustrin på samisk markanvändning. Med tanke på det stora intresset för gruvnäring i Sverige är det viktigt att synliggöra samernas kunskap för att stärka rättssäkerheten i tillståndsprocesserna.
Rasmus Kløcker Larsen, seniorforskare på Stockholm Environment Institute
”Konsekvenserna har varit så omfattande att fler av nästa generations renskötare gett upp hoppet vilket riskerar att få långsiktiga konsekvenser för samebyns överlevnad”, säger Tomas Sevä, gruvansvarig i Muonio sameby.
Studien är även första gången som forskningen empiriskt kunnat belysa hur en sameby försökt begränsa konsekvenserna av en gruvetablering genom att inleda en avtalsförhandling med ett gruvbolag. Den visar de dilemman samebyn ställts inför då den känt sig tvingad att försöka nå en avtalslösning med företaget eftersom medlemmarna inte litade på att rådande lagstiftning skulle ta tillvara deras rättigheter, särskild när det lokalpolitiska stödet för gruvan var så starkt.
Det bristande skyddet för samiska rättigheter i minerallagen och miljöbalken undergräver rättssäkerheten i gruvärenden. Tillståndsprocessen marginaliserade samebyn som nu har förlorat några av sina viktigaste betesmarker och inte heller fått någon kompensation för förlusten av dessa marker. Det som hänt i Muonio sameby är inte unikt utan är ett exempel av flera, men det visar med all tydlighet att det krävs en förändring innan Sverige kan säga att samiska rättigheter respekteras.
Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist vid SSR
Idag står samebyn inför planer från Kaunis Iron på ytterligare expansion av samma gruva. Samtidigt pågår en process där Naturvårdsverket sedan 2018 ansökt om återkallelse av miljötillståndet och hänvisar till att verksamheten avviker avsevärt från tillståndet.
Studien är ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute och Svenska Samernas Riksförbund och är den första av tre fallstudier.
Project / Projektets syfte är att undersöka hur man kan säkerställa inkludering av samiska renskötande samhällen i granskningen av miljötillstånd för vattenkraft.
Perspective / I den här bloggtexten undersöker vi hur ett rättighetsbaserat perspektiv på dialog och naturresursförvaltning skulle kunna se ut.
Media coverage / I en artikel i Dagens Nyheter säger Rasmus Kløcker Larsen att avtalen som skrivs mellan samebyar och exploatörer i Sápmi är vinklade i företagens favör.
Design and development by Soapbox.
