Okunskapen är stor kring hur vattenkraften påverkar renskötseln och det är oklart hur samiska rättigheter ska hanteras när vattenkraftens miljötillstånd nu omprövas. I dag publiceras en ny forskningsbaserad vägledning som kan bidra till att minska vattenkraftens negativa konsekvenser för renskötseln.
Nämforsens kraftstation på 115MW nära Sollefteå i Västernorrland, Sverige.
Vägledningen är framtagen inom forskningsprojektet ”Ut ur skuggan”, ett samarbete mellan Stockholm Environment Institute (SEI), Luleå tekniska universitet, Sámiid Riikkasearvi (Svenska Samernas Riksförbund) och Sámediggi (Sametinget). Projektet finansieras av Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling.
Vattenkraften står för cirka 45 procent av Sveriges totala elproduktion och är en viktig förnyelsebar energikälla för att nå klimatmålen. Cirka 80 procent av vattenkraften produceras på traditionella samiska marker. Forskning visar att under vattenkraftsutbyggnaden under 1900-talets första hälft förbisågs påverkan på samer och deras rättigheter till land- och vattenresurser, vilket påverkat förtroendet mellan dem och ansvariga myndigheter.
Från 2019 gäller nya regler för svensk vattenkraft som ska säkerställa att moderna miljövillkor uppfylls i vattenkraftverkens tillstånd. Därför ska Mark- och miljödomstolarna genomföra en omprövning av vattenkraftens miljötillstånd och den 1 juli 2025 återupptas omprövningen.
Genom att genomföra åtgärder, inom ramen för omprövningsprocessen, för att möjliggöra renskötselns fortlevnad bidrar man till att stärka den samiska kulturen. Det skulle öka legitimiteten och hållbarheten i omprövningen av vattenkraften. En proaktiv, tidig och inkluderande dialog är viktig för att undvika tvister i domstol, förseningar och kostnadsökningar.
Katarina Inga, forskare vid SEI
Som urfolk och en nationell minoritet ska samerna involveras i frågor som rör mark- och vattenanvändning och de har rätt att få skydd för sina traditionella marker och vattenområden. Det kan underlättas genom att säkra betydande inflytande från berörda samer så att deras rättigheter respekteras.
Renen är beroende av sammanlänkade landskap, men dessa har fragmenterats av vattenkraften, vilket redan påverkat renskötseln negativt. I och med omprövningen av vattenkraften ser vi en uppenbar risk att gamla misstag kan upprepas, vilket skulle få ytterligare konsekvenser för den samiska kulturen.
Jenny Wik Karlsson, Förbundsjurist Sámiid Riikkasearvi
– Därför är det viktigt att nu arbeta för att så inte sker och säkerställa att de samiska rättigheterna respekteras. Vi hoppas att den nya vägledningen kan hjälpa länsstyrelserna att säkerställa att samebyarna inkluderas i samverkansprocesserna för omprövningen av vattenkraften, fortsätter Jenny Wik Karlsson vid Sámiid Riikkasearvi.
Vägledningen lyfter isarnas och älvarnas betydelse för renskötseln, innehåller tydliga illustrationer som visar hur vattenkraften påverkar renskötseln och den samiska kulturen samt förslag på åtgärder som skulle kunna minska vattenkraftens negativa konsekvenser. Det kan exempelvis handla om att upprätta en bro och vad man bör tänka på för att åtgärden ska fungera, som att röja sly vid bron. Vägledningen understryker vikten av att detaljer som dessa tas med berörd sameby.
Vägledningen lanseras på ett digitalt event 2 april 13.30-14.30. Registrera dig
Vägledningen riktas främst till myndigheter, särskilt till länsstyrelserna som samordnare av de regionala samverkansprocesserna, men är också relevant för vattenkraftsbranschen och andra aktörer.
Katarina Inga, forskare vid SEI, [email protected], 073–8055245
Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist, Sámiid Riikkasearvi, [email protected], 072–2021200
Christina Allard, professor, Luleå tekniska universitet, [email protected], 072–5514334
Ellen Blind, handläggare, Sámediggi, [email protected], 0980–78021
Ulrika Lamberth, pressansvarig vid SEI, [email protected], 073–8017053