Att se hela bilden. Del 2: Klimatpåverkan från den offentliga sektorns konsumtion: Livsmedel och transporter

Offentlig sektors konsumtion och investeringar står för 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser orsakade av konsumtion. Kommunerna står för den största andelen av Sveriges offentliga upphandlingar.

År 2015 uppgick de till 642 miljarder kronor totalt, vilket motsvarar en dryg sjättedel av Sveriges BNP. Kommunerna har möjlighet att ställa genomgripande hållbarhetskrav, därför kan krav som ställs i upphandlingar inom offentlig sektor spela en viktig roll för att minska Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp.

Utsläppen från transporter och livsmedel är konsumtionsområden som orsakar betydande klimatpåverkan inom kommunala verksamheter. Livsmedel och transporter är områden där kommunerna har stort inflytande och kan påverka. Genom smartare samhällsplanering och översiktsplaner kan exempelvis gång- cykel- och kollektivtrafik stimuleras i syfte att minska biltrafikens klimatpåverkan.

SEI-rapporten visar också att flera kommuner har en uttalad ambition att minska tjänstepersoners flygresor och fasa ut användningen av fossilbränsledrivna fordon i kommunens egna verksamhet. Att minska användningen av bilar till förmån för cykel- och kollektivtrafik, är andra viktiga åtgärder.

Genom att ställa skarpare krav på minskad klimatpåverkan från de livsmedel som upphandlas och konsumeras i den offentliga verksamheten kan betydande klimatvinster göras. Rapporten rekommenderar också kommunerna att vidta skarpare åtgärder för att minska matsvinnet samt investera i utbildning om hållbarhetsfrågor för inköpsansvariga, kostansvariga och kockar i kommunernas verksamheter.

Styrmedel och åtgärder för minskad klimatpåverkan

Rapporten rekommenderar ett flertal olika styrmedel och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen från transporter och livsmedel på lokal nivå, exempelvis:

• Ge Sveriges kommuner stöd att etablera konsumtionsbaserade utsläppsmål och uppföljningsmått för perioden fram till år 2030 samt till 2045.
• Ge kommunerna i uppdrag att i samarbete med länsstyrelserna ta fram tidsatta handlingsplaner för hur omställningen mot hållbara konsumtionsmönster ska ske på lokal nivå.
• Skapa förutsättningar för de kommuner som är ledande inom klimatarbetet att inspirera och stödja de som inte kommit lika långt.

Transporter i den egna verksamheten

• Ställ krav på klimatsmarta transporter i kommunens upphandlingar.
• Minska verksamhetens användning av bilar och flyg till förmån för cykel-, kollektivtrafik och tåg.
• Fasa ut fossilbränsledrivna fordon, investera i el-cykelpool och fossilfria bilpooler.
• Samordna varutransporter och använd järnväg för tunga godstransporter.

Transporter inom kommunen som helhet

• Använd översiktsplanen som ett instrument för att minska behovet av transporter.
• Planera för och investera i infrastruktur för el- och/eller biogasdrivna fordon.
• Planera för och investera i utökad gång-, cykel-, och kollektivtrafik.
• Undersök möjligheten att minska antalet parkeringsplatser per bostad.
• Uppmuntra till att cykel- och bilpooler startas.
• Besluta om miljözoner.

Livsmedel i den egna verksamheten

• Ställ skarpa krav utifrån matens klimatpåverkan när kommunenupphandlar livsmedel till äldreomsorg, förskola och skola.
• Investera i informationskampanjer för att minska matsvinn i den egna verksamheten.
• Främja livsmedel med låg klimat- och miljöpåverkan i skolor och äldreboenden.
• Investera i miljöcertifiering av de kommunala måltidsverksamheterna för att säkerställa att livsmedelskonsumtionen är långsiktigt hållbar.
• Verka för vegetarisk norm i verksamheter och förvaltning

Klimatpåverkan från konsumtion av olika produktgrupper varierar över tid och kan förändras på olika sätt. Rapporten utgår ifrån tre typer av förändringar som på olika sätt kan bidra till att minska de svenska kommunernas utsläpp från konsumtion; kvantitativa förändringar, kvalitativa förändringar och transformativa förändringar.

Rapporten betonar att inkrementella kvantitativa och kvalitativa förändringar inte räcker för att nå långsiktig hållbarhet i linje med Parisavtalet och Agenda 2030. För att vi ska nå dit krävs insatser för att också få till stånd transformativa förändringar, som förändrar våra normer, beteenden och konsumtionsmönster i grunden.

Rapporten Klimatpåverkan från den offentliga sektorns konsumtion: Livsmedel och transporter har tagits fram av Stockholm Environment Institute i samarbete med Världsnaturfonden WWF. Rapporten är den andra och sista delen i en rapportserie om konsumtionens klimatpåverkan.

Rapportens första del heter: Klimatpåverkan från hushållens konsumtion: köttkonsumtionen och flyget. Båda rapporterna kan laddas ner på länkarna till vänster.