Med stöd från Formas satsning ”Klimatneutrala och inkluderande kommuner” har Avesta kommun tillsammans med forskare från SEI och RISE genomfört en studie om hur kommuner kan arbeta för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen och samtidigt främja en rättvis klimatomställning och jämlika livsvillkor.
För att nå de globala såväl som de nationella målen om att begränsa uppvärmningen av jordens medeltemperatur behöver utsläppen av växthusgaser minska drastiskt. De konsumtionsbaserade utsläppen, det vill säga de utsläpp som genereras under produktion och användning av produkter och tjänster, står för en betydande andel av de totala utsläppen.
I Sverige uppgick de genomsnittliga konsumtionsbaserade utsläppen per person år 2019 till cirka 10 ton koldioxidekvivalenter (tCO2eq) vilket är långt över målet om 1 tCO2eq per person och år till 2050. Det finns dock stora skillnader i utsläpp mellan olika hushåll vilket huvudsakligen kan förklaras av olika inkomstnivåer och av geografiska faktorer, som var i landet man bor (glesbygd/tätort) eller i vilken bostadsform och områdestyp (småhus/flerbostadshus), något som påverkar till exempel behov av bilresande och uppvärmning.
Även beteenden, normer och vanor samt sociala och kulturella faktorer påverkar hushållens konsumtion och klimatutsläpp. Parallellt med klimathotet står många kommuner inför sociala utmaningar i form av boendesegregation och ojämlika livsvillkor mellan olika grupper. Skillnaderna kan mätas i socioekonomiska parametrar som inkomst, boendestandard och hälsa samt i parametrar som relaterar till människors tillgång till olika typer av resurser som service, parker, möteslokaler och fritidsaktiviteter.
Med stöd från Formas satsning ”Klimatneutrala och inkluderande kommuner” har Avesta kommun tillsammans med forskare från SEI och RISE genomfört en studie om hur kommuner kan arbeta för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen och samtidigt främja en rättvis klimatomställning och jämlika livsvillkor. Genom ett platsspecifikt arbetssätt med utgångspunkt i fallstudier för tre typiska bostadsområden – en villastadsdel (centrala Avesta), en förort (Krylbo), och ett samhälle på landsbygden (By Kyrkby) – har ambitionen varit att förstå hur kommunen kan integrera frågor kring klimat, rättvisa och livsvillkor och bättre anpassa styrmedel och åtgärder i en lokal kontext.
