I denna studie, genomförd i samarbete mellan Avesta kommun och forskningsinstituten SEI och RISE, arbetade projektteamet för att öka förståelsen för de olika förutsättningar, potential och motivationer som driver förändringar i konsumtionsmönster bland invånarna.
Klimatpåverkan från konsumtion kan variera stort mellan olika hushåll inom en och samma kommun, från omkring 3,5 ton CO2e per person och år i mer resurssvaga områden till närmare 18 ton CO2e per person och år i de mer resursstarka. En omställning mot mer hållbara konsumtionsmönster kommer med andra ord ha varierande effekter på hushållen. Forskning om rättviseaspekter kopplat till konsumtionsmönster är än så länge begränsad och med detta projekt har vi ambitionen att bidra till ökad förståelse för dessa samband.
Projektet undersökte vilka utmaningar och fördelar som var förknippade med att ändra konsumtionsvanor för olika hushållssegment, däribland mer resurssvaga grupper med jämförelsevisa lägre klimatavtryck, resursstarka med betydligt högre klimatavtryck och landsbygdsbefolkningen där tillgången till grundläggande service inte var lika väl utbyggd och användande av bilar stod för en stor andel av klimatavtrycket.
Målet var att förstå hur kommunen skulle kunna arbeta för att främja en hållbar omställning bland invånarna genom att både minska deras konsumtionsbaserade klimatavtryck samtidigt som kommunen verkar för att främja mer jämlika livsförutsättningar.
Projektet har finansierats av FORMAS, ett forskningsråd för hållbar utveckling.
Other publication / Om kommunernas möjligheter att minska hushållens konsumtionsbaserade klimatpåverkan och skapa jämlika livsvillkor
Team Leader: Cities, Communities and Consumption; Senior Research Fellow
SEI Headquarters


