Sveriges konsumtionsutsläpp är i dag nio ton per person och år och utsläppen måste minska kraftigt till omkring ett ton per person och år 2050. Det är det globala genomsnitt som FN:s klimatpanel IPCC har fastställt vara nödvändigt för att vi ska nå Parisavtalets mål.

Konsumtionskompassen visar att höga inkomster resulterar i ökad konsumtion och därmed högre klimatpåverkande utsläpp. Transporter och fordon, livsmedel, boende, rekreation- kultur, sport och fritid, möbler tillhör de konsumtionskategorier med störst klimatpåverkan.

Konsumtionskompassen lanseras i dag på ett webinarium med representanter från SEI, Naturvårdsverket, Klimatkommunerna, Kalmar och Umeå kommun. Resultaten visar att de största städerna i genomsnitt har ett högre klimatfotavtryck, följda av landsbygdskommuner med turistnäring och därefter kommuner på pendelavstånd från de största städerna.

“Det är intressant att det är relativt små skillnader i fotavtryck mellan de flesta kommuner, men däremot större skillnader inom respektive kommun. Vi ser att flygresor är den kategori som visar störst skillnad mellan kommuner. Människor i urbana områden flyger mer, medan befolkningen på landsbygden har ett större klimatavtryck från bilkörande.”

— Katarina Axelsson, projektledare och forskare vid SEI

Totala utsläpp per person i Sveriges län

Konsumtionskompassen omfattar en databas över hushållens utsläpp från konsumtion med statistik per kommun på postnummernivå. Verktyget omfattar en mängd konsumtionskategorier, samt tillhandahåller en funktion som ska fungera som stöd för kommunernas arbete med att identifiera effektiva styrmedel och åtgärder för att minska de utsläpp som genereras av olika konsumtionskategorier.

Verktyget möjliggör visualisering av utsläppen per kommun och län, där utsläppen per län och kommun kan visas.

Totala utsläpp per kommun och person

Totala utsläpp per län och person

− Flera svenska kommuner har höga ambitioner för att minska sina klimatavtryck, implementera 2030-agendan för hållbar utveckling och stödja hållbara livsstilar. Dock har de saknat utsläppsdata på lokal nivå för att effektivt kunna planera åtgärder och mäta framstegen. Vår målsättning är att Konsumtionskompassen ska bidra till utveckling av nya initiativ och aktiviteter på kommunal nivå för att adressera de konsumtionsbaserade utsläppen, säger Katarina Axelsson.

Projektet leds av SEI i nära samarbete med Kalmar och Umeå kommun, samt företaget InsightOne , som arbetar med marknadsanalyser och livsstilsklassificering utifrån socio-demografiska profiler och har bidragit i arbetet med att skala ner de nationella konsumtionsbaserade utsläppen till postnummernivå.

“Vi är väldigt stolta över att få vara med och bidra. I Umeå var vi tidigt ute med att beräkna och sätta mål för konsumtionens klimatpåverkan. Nu har vi ett verktyg som inte bara kan hjälpa oss i Umeå, utan också i alla andra kommuner i Sverige. ”

— Aaron Juarez, Projektsamordnare för miljöutveckling i Umeå kommun

− Det är utmanande att kartlägga konsumtionens klimatpåverkan. Med Konsumtionskompassen får vi kvalificerade beräkningar utifrån bästa tillgängliga data, vilket hjälper oss att göra riktade insatser i vårt klimatarbete, avslutar Aaron Juarez.

Kommunerna har bidragit med att säkerställa att den data och de metoder som verktyget använder tillgodoser de svenska kommunernas faktiska behov. Kommunerna har nu också en viktig roll i att skapa förståelse för de verksamheter som kommunerna ansvarar för, och därmed också för de minskningsåtgärder som kan genomföras på lokal nivå.

− I Kalmar har det varit en spännande resa att lära känna våra kommuninvånare utifrån deras konsumtionsavtryck, samt se hur lärdomarna kan användas för att vända ohållbara trender och minska klimatpåverkan. Extra intressant är att vi nu kan koppla ihop ekologisk och social hållbarhet, och se att de åtgärder vi identifierar även är positiva för livskvalitet, folkhälsa, mångfald och trivsel, säger Elvira Laneborg, Miljöutvecklare i Kalmar kommun.

Video: SEI / YouTube.

Om projektet

Konsumtionskompassen har utvecklats inom projektet Accelerera mot Agenda 2030: Planering och genomförande för minskade klimatfotavtryck på lokal nivå. Vid specifika frågor om Konsumtionskompassen, mejla till konsumtionskompassen@sei.org.

Projektet har letts av SEI och genomförts i samarbete med Umeå och Kalmar kommun samt InsightOne . Projektet har finansierats av Formas  och avslutas i april 2022.

Konsumtionskompassen