Konsumtionskompassen

Klicka här för att använda verktyget och kartorna.

Utforska Konsumtionskompassen

Konsumtionskompassen

Konsumtionskompassen illustrerar och analyserar klimatpåverkan på kommunal nivå från hushållens konsumtion. Kompassen kommer väl till användning nu då Sverige nyligen föreslagit ett nationellt mål för konsumtionsbaserade utsläpp.

I dag är Sveriges utsläpp från vår konsumtion nio ton per person och år (inklusive utsläpp från offentlig sektor och investeringar). Dessa utsläpp måste minska kraftigt till omkring ett ton per person och år 2050, det globala genomsnitt som FN:s klimatpanel , IPCC, har fastställt vara nödvändigt för att vi ska nå Parisavtalets mål.

“Efter flera års arbete är vi otroligt stolta över att presentera Konsumtionskompassen som analyserar, visualiserar och kartlägger hushållens utsläpp från konsumtion. Konsumtionskompassen bidrar till utveckling av nya initiativ och aktiviteter inom kommunerna för att adressera klimatpåverkande utsläpp. ”

— Katarina Axelsson, projektledare och forskare vid SEI

Video: SEI / YouTube.

Höga ambitioner hos Sveriges kommuner

Flera svenska kommuner har höga ambitioner att minska sina klimatavtryck från konsumtion, implementera 2030-agendan för hållbar utveckling och uppmuntra hållbara livsstilar. Dock har de saknat utsläppsdata på lokal nivå för att effektivt kunna planera åtgärder och mäta framstegen.

SEI:s Konsumtionskompass är ett digitalt verktyg som kan användas gratis av kommuner och andra aktörer för att kartlägga sina konsumtionsbaserade utsläpp för hushåll i den egna kommunen.

Totala utsläpp per kommun och person

Totala utsläpp per kommun och person

Fler än 100 olika kategorier

Över hundra olika konsumtionskategorier omfattas av verktyget. Verktyget kan också identifiera olika hotspots för att visa var minskningsåtgärder och beteendeförändringar kan göra störst nytta.

Konsumtionskategorier

Grafik: Mia Shu / SEI.

Totala utsläpp per län och person

Totala utsläpp per län och person

Databas och licens

SEI:s Konsumtionskompass och dess data är skyddad under Creative Commons license: CC BY-NC-ND 4.0 . © Stockholm Environment Institute 2022.

Metodik och forskning

SEI:s mångåriga erfarenhet med att utveckla beräkningsverktyg för klimatfotavtryck på olika nivåer och för olika aktörer har bidragit till utvecklingen av Konsumtionskompassen (exempelvis REAP). Projektet har utgått från de metoder och data för konsumtionsbaserade beräkningar på nationell nivå som utvecklades inom forskningsprojektet PRINCE . Dessa beräkningar har nu brutits ned och anpassats för lokal nivå.

Ytterligare projekt som har bidragit är forskningsprojektet Unlock som undersöker svenska kommuners arbete med hållbar konsumtion på kommunal nivå. Unlock har gett viktig input till den funktion av verktyget som syftar till att skapa förståelse för tänkbara styrmedel och åtgärder för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. En funktion som baseras på SEI:s tidigare forskning och samarbete med Urban Sustainability Directors Network .

Om projektet

Konsumtionskompassen har utvecklats inom projektet Accelerera mot Agenda 2030: Planering och genomförande för minskade klimatfotavtryck på lokal nivåVid specifika frågor om Konsumtionskompassen, mejla till konsumtionskompassen@sei.org

Projektet har letts av SEI och genomförts i samarbete med Umeå och Kalmar kommun samt InsightOne . Projektet har finansierats av Formas  och avslutas i april 2022.

Utforska SEI:s Konsumtionskompass

Instruktioner för att öppna kartorna

Vänligen observera att för att öppna kartorna behöver du först ladda ner dem till din filhanterare (“File explorer”) och sedan öppna dem därifrån. Det fungerar inte att öppna dem från denna mapp.

  • County-mappen: Här illustreras hushållens klimatpåverkan från konsumtion per län.
  • Municipality-mappen: Här illustreras hushållens klimatpåverkan från konsumtion per kommun.
  • Postcode-mappen: Här illustreras hushållens klimatpåverkan från konsumtion påpostnummernivå och per kommun.

Samtliga värden som visas är kg CO2e per person och år.