Den blå ekonomin blir allt viktigare för Sverige, men det betyder också ökade intressekonflikter när många olika sektorer ska samsas. Frågan om hur olika intressen ska kunna samexistera kring havet börjar bli brännande, vilket inte minst visade sig när regeringen avslog 13 ansökningar om att bygga havsbaserad vindkraft eftersom det ansågs försvåra det militära försvaret av den svenska östkusten.

För att möta det snabbt växande behovet av bättre samverkan startade förra året projektet Mistra Co-Creating Better Blue som testar olika metoder i praktiken. Det sker genom tre så kallade living labs, ett i Västerhavet, ett i Bottenhavet och ett i Östersjön. SEI leder Living Lab East som samlar svenska aktörer med koppling till Östersjön, främst företrädare för myndigheter, civilsamhället och näringslivet men även forskare.

– Många är intresserade av projektet eftersom situationen kring Östersjön förändras så snabbt, delvis på grund av ökade geopolitiska spänningar men också för att den blå ekonomin växer. Det blir allt fler aktörer som trängs kring ett ömtåligt hav med stora miljöproblem, säger Karina Barquet.

Många intressen ska samsas

Exakt vilka frågor Living Lab East ska syssla med avgörs av deltagarna. Arbetet organiseras utifrån metoden participatory backcasting, där utvecklingen sker i fem steg. I början av året togs det första steget, att definiera hur utmaningen ser ut för Östersjön. Det handlar mycket om avvägningar mellan energiproduktion och säkerhet, inte minst sedan Försvarsmakten motsatt sig havsbaserad vindkraft. Även delar av fiskenäringen har uttryckt oro över effekterna av vindkraft till havs. Östersjön är också en viktig transportled och ett populärt turistområde. Samtidigt är miljöproblemen stora, bland annat på grund av överfiske, föroreningar, övergödning och buller.

Steg två togs i maj under en workshop i Karlskrona med syftet att utarbeta en gemensam vision. Efter många diskussioner landade gruppen i fyra teman där de anser att de kan fylla en funktion och komplettera arbete som redan görs av andra aktörer.

• Samverkan för gemensamt beslutsfattande. Det arbete som sker inom havsplanering och samverkan i Östersjön är ofta fragmenterat och svårt att överblicka. Gruppen kan bidra genom processinnovation och genom att vara en neutral samverkansplattform.
• Resilienta ekosystem. Ekosystem ses fortfarande ofta bara som något skyddsvärt, och därmed främst som en kostnad. Living Lab East fokuserar även på hur återställda funktioner hos ekosystem kan vara en del i att lösa olika problem.
• Ökad kunskaps- och datadelning samt medborgarengagemang. En viktig uppgift för en samverkansaktör som Living Lab East är att underlätta datadelning. Målet är att miljödata blir mer tillgänglig för allmänheten och att havsplaneringen blir mer transparent. Det skulle också bidra till att stärka människors förståelse för och relation till havet, det som ofta kallas havsmedvetenhet (ocean literacy). 
• Innovation för framtidens blå ekonomi. Antalet marina testbäddar ökar, men de är vanligen inriktade på ett specifikt ämne. Living Lab East bidrag är istället tvärsektoriell innovation.

Projektet ska underlätta avvägningar

Nästa steg i Living Lab East kollektiva arbetsprocess är att utforska lösningar för att sedan utveckla dem och prioritera bland dem. Det avslutande steget går ut på att testa och implementera.

– Jag tror att vårt Living Lab kan bidra till att Östersjön förvaltas bättre samtidigt som erfarenheterna är viktiga för forskningen, säger Karina Barquet.

Hon tycker att projektet är särskilt angeläget eftersom det bedrivs i ett känsligt geopolitiskt skede och mitt i en period av snabb teknologisk förändring som väcker en rad nya frågor om hur känslig infrastruktur ska kunna skyddas mot ökade hot och hur ekosystem kan bevaras när aktiviteten i Östersjön ökar.

– Förhoppningsvis kan Mistra Co-Creating Better Blue öka förståelsen för sådana avvägningar och hur viktig information ska kunna samlas in, vem som har rätt till den och hur den får delas, säger Karina Barquet.