Om alla människor på jorden hade samma livsstil som vi i Sverige skulle vi behöva resurser motsvarande 3,25 jordklot. Det säger sig självt att detta är en orättvis fördelning av jordens resurser som inte är hållbar på längre sikt. För att komma tillrätta med denna obalans kommer det att behövas mycket stora investeringar i teknikutveckling, infrastruktur, marknadsstyrsystem och konsumenter som tar större ansvar för sin totala miljöpåverkan.

Sveriges kommuner har en viktig roll att spela i arbetet för en hållbar utveckling. En stor del av vår miljöpåverkan genereras som ett resultat av aktiviteter på lokal nivå, till exempel genom vårt resande och vårt boende. Många kommuner har idag ett ambitiöst miljöarbete med miljöplaner och miljöledningssystem, men fortfarande finns mycket kvar att göra för att omsätta nationella och lokala miljömål i praktiken och för att bättre kunna illustrera vilka miljöförbättringar olika åtgärder leder till.

Den här rapporten har tagits fram för att användas som informationsmaterial under en seminarieserie på temat klimaträttvisa i städerna Göteborg, Linköping, Malmö och Stockholm. Rapporten presenterar miljö-påverkan ur ett konsumtionsperspektiv för dessa fyra kommuner med hjälp av verktyget REAP samt jämför avslutningsvis konsumtionsperspektivet med den nationella miljörapporteringen. Konsumtionsbaserat perspektiv på utsläppen innebär att man studerar den miljöpåverkan som uppstår som ett resultat av vår totala konsumtion av varor och tjänster, såsom boende, transporter, livsmedel m.m. och därmed även inkluderar vår import, istället för att bara studera de utsläpp som sker nationellt.

Rapporten syftar dels till att skapa förståelse för konsumtionsperspektivet och dels till att illustrera hur ett verktyg som REAP kan användas. Rapporten fungerar vidare som en kortfattad sammanfattning över de fyra städernas miljöpåverkan och innehållet kommer att diskuteras mer utförligt under de regionala seminarierna.

Download the report (PDF: 7.32MB)