I en intervju med David Grossman för tidningen OmVärlden kommenterar SEI:s Ivar Virgin att en allt mindre del av biståndet går till jordbruk, med anledning av den nya EBA-rapporten Mapping Swedish Aid to Agriculture.
Foto: Annie Spratt/Unsplash.
I EBA-rapporten Mapping Swedish aid to agriculture konstaterar Ivar Virgin, Alice Tunfjord, Filippa Ek och Ylva Ran att jordbruksutveckling är ett av de mest kraftfulla verktygen för att få ett slut på extrem fattigdom, dela ett ökat välstånd och föda en beräknad befolkning på 9,7 miljarder människor år 2050. Dock har biståndet till jordbruk minskat sedan 80-talet. Till Omvärlden säger Ivar Virgin:
“Det har över tid gjorts andra prioriteringar mot områden som klimat och miljö. I början var jordbruksbistånd mer inriktad på produktion, alltså agronomi, rådgivning, växtförädling, mer hands on på fältet. Nu är det mer integrerat med marknader, värdekedjor, mikrofinans och miljöfrågor.”
Fram till 1980-talet då cirka 13 procent av biståndskakan gick till jordbruk och då den så kallade lantbruksbyrån hos Sida var en stor enhet.
“Möjligtvis kan trenden ha svängt för långt, att vi missat fokus att få upp produktionen av mer livsmedel, och där avkastningen per hektar för de flesta grödor i stora delar av Afrika ligger långt under det som tekniskt sett är möjligt att producera. Andra länder som Belgien, Holland och USA har en betydligt större andel av sitt bistånd inriktat på produktivitet än Sverige,” fortsätter Ivar Virgin.
Läs artikeln i sin helhet här.


