Press release

Styrmedel kan påverka människors matvanor – men rätt åtgärder krävs

För att nå flera politiska miljömål behöver matvanorna förändras. Olika typer av styrmedel kan användas för att driva utvecklingen, men hur väl fungerar de? En ny SLU-ledd studie visar att flera åtgärder gör nytta, men det verkar vara lättare att minska matsvinnet än att förändra vad människor äter.

Published on 20 August 2025

Press release contact

Ulrika Lamberth / ulrika.lamberth@sei.org

Hållbara val är viktiga att göra som konsument eftersom våra val påverkar miljön.

Forskare från Stockholm Environment Institute, Sveriges lantbruksuniversitet, Chalmers University, Royal Swedish Academy of Science, Beijer Institute, Stockholm Resilience Centre, Wageningen University och Nordic Africa Institute har bidragit till studien.

De kostförändringar som behöver ske i den rika delen av världen kommer inte att ske av sig själva. Det krävs aktiva åtgärder från politiker och andra samhällsaktörer.

Elin Röös, forskare vid SLU och författare av studien.

Bred översikt över forskningsfältet

Studien är en sammanställning av tidigare forskning och bygger på 29 internationella översiktsartiklar publicerade mellan 2018 och 2024. Forskarna har granskat hur väl olika styrmedel fungerar för att minska matsvinn och främja mer miljövänliga matval, som ökad andel växtbaserade livsmedel och mer hållbart producerade produkter.

Genom att sammanställa tidigare forskning så har vi dels identifierat vilka åtgärder som är mer effektiva för att uppnå hållbara kostvanor, dels visat på möjligheter för att stärka forskningen inom området.

Biljana Macura, medförfattare och senior forskare vid Stockholm Environment Institute.

Matsvinn – färre hinder än ändrade matvanor

Sammanställningen visar att åtgärder riktade mot matsvinn ofta tenderar att ge tydligare resultat än de som syftar till att förändra kostvanor, exempelvis minskad köttkonsumtion. Forskarna menar att detta kan bero på att matsvinnsfrågan möter färre kulturella och motivationsmässiga hinder.

Bland de åtgärder som granskats framträder följande mönster:

Informationskampanjer är mest studerade och kan öka medvetenheten, men leder sällan till varaktiga beteendeförändringar.
Strukturella åtgärder – som att bredda utbudet av vegetariska alternativ, ta bort brickor i matsalar eller minska portionsstorlekar – verkar ge större effekt.
Enkla påminnelser, till exempel skyltar vid servering, visar potential att minska matsvinn och i viss mån påverka matval.
Att hjälpa människor att sätta upp mål och ge återkoppling på förändrat beteende kan fungera, men resultaten är osäkrare när de baseras på självrapporterat beteende.
Ekonomiska incitament (t.ex. prisförändringar eller skatter) och utbildning är mindre utforskade, men bedöms vara lovande när de används på rätt sätt.

Kombinationer och långsiktighet behövs

Forskarna framhåller att åtgärder som kombinerar påverkan på kunskap, möjligheter och motivation verkar vara mest lovande.

Det var tydligt när vi gick igenom forskningen att fler och kraftfullare åtgärder behöver prövas, för att göra det lättare för människor att göra bra miljöval.

Ylva Ran, forskare vid SLU, huvudförfattare av studien och tidigare forskare vid SEI.

De betonar också behovet av att se helheten och samordna insatser inom miljö, hälsa, jordbruk och utbildning. Fler långsiktiga och metodologiskt robusta studier efterlyses.

För att främja forskning om hållbar livsmedelskonsumtion och åstadkomma bättre beslutsunderlag är det viktigt att framtida analyser tar hänsyn till såväl olika åtgärders långsiktighet som att fler typer av styrmedel testas och införs.

Biljana Macura, Stockholm Environment Institute.

Läs den vetenskapliga studien

Studien har finansierats av Naturvårdsverket, Mistra Food Futures och EU-projektet Plan’eat. Pressmeddelandet har publicerats av Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Citat från Biljana har skrivits av SEI.